Opartiskhet som tvångströja

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-02-13

Statsvetare: Public service riktlinjer för opartiskhet är parodiska i sin självmotsägelse

Sveriges Radios beslut att stänga av komikern Soran Ismail från medverkan i ”Morgonpasset i P3” eftersom han ”varit öppen med sina åsikter om ett riksdagsparti” har rönt berättigad kritik. Tystandet av Soran Ismail är tyvärr ingen isolerad företeelse. De senaste veckorna har SR och SVT i en snarast inkvisitorisk anda rensat tablåer på program och medarbetare vilka på något sätt skulle kunna anses strida mot den heliga opartiskheten.

SVT vägrar till exempel sända Stefan Jarls dokumentär före valet eftersom den anses vara alltför ”systemkritisk” och skulle kunna uppfattas som en ”partsinlaga”. Timbuktus och Sebbe Staxxs låt ”Svarta duvor & vissna liljor” får inte spelas okommenterad i SR:s musikflöde. Arbetarbladets chefredaktör Daniel Nordström stängs av från programmet ”Nyhetskommissionen” i P4 Gävleborg, eftersom han ”kan förknippas med” ledarsidans politiska färg, även om han själv inte har någon politisk koppling.

SR och SVT har iklätt sig opartiskheten som en tvångströja och tycks nu drömma om en valrörelse befriad från politik och som helst skall utmynna i en tjänstemannaregering.

Det är uppenbart att SR inte hittat en grundtrygghet i sitt förhållningssätt till kraven på opartiskhet. De riktlinjer som SR själva presenterar på sin hemsida för en opartisk bevakning är parodiska i sin självmotsägelse.

Riktlinjerna inleds med orden ”Sveriges Radio är opartiskt. Vi tar inte ställning…”. Men efter att ha konstaterat att SR inte skall ta ställning berättar riktlinjerna att det finns många frågor där SR ändå skall ta ställning. Så skall SR till exempel ta ställning för ”jämställdhet” och ”demokrati”, men mot ”våld”, ”brutalitet” och ”rasism”.

Konsekvenserna blir absurda. Vilka frågor inryms inte inom breda kategorier som ”demokrati” och ”jämställdhet”? Och vem skall utforma SR:s ställningstaganden i dessa frågor? Gäller ställningstagandet ”mot våld” våld i alla former, till exempel även våld i självförsvar?

Många menar att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti. Om så är fallet skall Sveriges Radio enligt sina egna riktlinjer ta ställning mot Sverigedemokraterna. Men det gör inte Sveriges Radio, utan väljer i stället att behandla Sverigedemokraterna på samma sätt som man behandlar de övriga partierna. Givet SR:s egna riktlinjer om opartiskhet är det svårt att uppfatta behandlingen av Sverigedemokraterna på annat sätt än att man har tagit ställning och kommit fram till att Sverigedemokraterna inte är ett rasistiskt parti. Samtidigt strider ett sådant ställningstagande just mot SR:s egna riktlinjer om opartiskhet. Exemplet visar på riktlinjernas absurditet.

Mångfalden i dagens nyhetsrapportering innebär att opartiskheten blir mindre efterfrågad. En ”opartisk” rapportering riskerar att uppfattas som ”a view from nowhere”, en röst från ingenstans som medieforskaren Jay Rosen vid New York University uttryckt det. En sådan röst tenderar att bli ointressant.

I vår digitaliserade, individualiserade tid är det snarare mångfald och öppenhet som utgör grunden för objektivitet. Så låt tusen blommor blomma. Bekämpa ängsligheten och bjud oss på en samhällsbevakning som inte är rensad från personer som faktiskt har ett politiskt och samhälleligt engagemang.  Annars riskerar SR och SVT att marginalisera sig själv i samhällsdebatten. För alla oss som älskar Public Service vore det en högst olycklig utveckling.

Ulf Bjereld

-