Utvärdera LCHF som en behandling av diabetes

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2013-11-14 | Publicerad 2013-11-12

Debattören: Kostforskares prestige hindrar utvecklingen och kostar samhället miljarder kronor

DEBATT De kostråd som många diabetiker får i vården är omoderna och effektlösa. Prestige i forskarvärlden hindrar utvecklingen och det kostar skattebetalarna många miljarder varje år.

I somras publicerades resultat från en vetenskaplig studie som borde ha orsakat svarta rubriker på löpsedlar runt om i Sverige. Studien, Look AHEAD, är den största utvärdering som någonsin har gjorts av de livsstilsråd som diabetiker har fått de senaste decennierna. Tusentals personer fick intensivt stöd att följa en kalorisnål lågfettdiet och att motionera. De tappade i vikt och gruppen vägde under alla de år som studien pågick mindre än kontrollgruppen.

MEN. Efter nio år avbröt forskarna studien i förtid. Viktnedgången hade ingen signifikant effekt på insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom. Resultaten visar med önskvärd tydlighet att de livsstilskonsultationer som diabetiker har fått i vårdsyfte har varit bortslösade pengar och bortslösad tid.

I boken ”Ett sötare blod” har jag granskat den vetenskapliga grunden för lågfettdieter. Tron om att mindre fett i kosten skulle skydda hjärtat, vilar på ett antagande som forskare gjorde på 1950-talet: att totalnivåerna kolesterol skulle vara det viktigaste måttet på hälsa. Beslutet fattades aldrig på vetenskapliga grunder, men har sedan 1970-talet totalt dominerat alla former av kostråd. Till och med typ 1-diabetiker, ungdomsdiabetiker, har rekommenderats att framförallt undvika fett, trots att höga blodfetter inte ens är en del av deras sjukdomsproblematik. Även typ 1-diabetiker ska enligt dietister främst fylla tallriken med kolhydrater, samtidigt som forskning otvetydigt visar att höga blodsocker orsakar hjärt-kärlsjukdom.

Diabetiker, oavsett typ, löper 2-3 gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än en frisk människa. En stor europeisk studie från 2004 visar att nästan sju av tio personer som får kranskärlssjukdom antingen har diabetes eller prediabetes. Molekylärbiologisk forskning visar också höga blodsockernivåer driver en inflammation i blodådrorna, som leder till åderförkalkning. Att Look AHEAD-interventionen misslyckades, kan därför enkelt förklaras av att en lågfettdiet, som per definition är rik på blodsockerhöjande kolhydrater, gör att diabetikers blodsocker pendlar för mycket.

Den rädsla för fett som föddes på 1970-talet, verkar ha fått många läkare att nästan helt glömma att diabetes en gång kallades för sockersjuka. Om 1920-talets diabetiker hade fått dagens kostråd, hade de snabbt avlidit. Faktum är att kostråden till diabetiker bygger på att läkare samtidigt kan skriva ut läkemedel som motverkar kolhydraternas effekt på blodsockret.

Tyvärr visar dagens hätska kostdebatt att många forskare och läkare tänker fortsätta att sky kalorier, fett och kolesterol mer än allting annat. Hundratals diabetiker från LCHF-rörelsen vittnar om att en strikt lågkolhydratdiet får en dramatisk effekt på deras blodsocker och hälsa. Många rasar i vikt och kan helt sluta med sina mediciner. Men ledande kostforskare avfärdar deras historier som rolig kuriosa. Deras kyliga prestige är ett hinder i vägen för utvecklingen.

Typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar. Förutom allt lidande, uppgår kostnaderna för sjukdomen till mellan 0,5-1 procent av Sveriges totala BNP. En ofattbar summa pengar. För att lösa upp knutarna i kostdebatten, behöver staten investera i bra forskning. Det krävs riktade anslag till högkvalitativa vetenskapliga studier som fördomsfritt utvärderar vilka livsstilsråd som bäst skyddar diabetikers hjärtan. En satsning på 100 miljoner kronor är en droppe i havet i jämförelse med vad vården kostar. För Sveriges 365 000 diabetiker kan det däremot innebära skillnaden mellan ett hälsosamt liv och en för tidig död. 

Ann Fernholm