Låt haverikommission granska sexualbrotten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-11-01
Debattörerna: Friad fosterpappas berättelse måste ifrågasättas
DEBATT Rättegången som startar i Svea hovrätt på måndag får inte ske i tysthet även om den hålls bakom stängda dörrar.
En man står åtalad för våldtäkt mot barn. Han var hennes familjehemspappa. Hon hade placerats i hans hem av socialtjänsten på grund av dåliga hemförhållanden. Han friades i tingsrätten trots att DNA från hans sperma återfanns både i hennes underliv och på en matta i hennes rum. Mannen nekar till att det förekommit sexuella handlingar över huvud taget och hävdar att flickan försöker "sätta dit" honom. Mannens förklaring till hur sperman hamnat i henne är att han ”erektionstränat” i badrummet, torkat av sperman i en bit papper som han slängt, och att flickan ska ha tagit det slängda pappret och fört in sperman i sig själv och tappat lite på sin matta.
Mannen blev frikänd.
Efter en sommar och höst av flera uppmärksammade domar och resonemang i sexualbrottsmål, där rättens verklighetsförankring, kunskap och objektivitet ifrågasatts, har kvinnorörelsen nu samlat sig för en gemensam manifestation inför att hovrättsförhandlingarna startar den 4 november.
Vi är oroade över utvecklingen i rättstillämpningen vid sexualbrott och undrar vad som ska krävas för en fällande dom, om inte ens DNA-bevis räcker? Varför blev inte fosterhemspappans berättelse om en flicka som lurpassat utanför toaletten där han ”erektionstränat” för att kunna stjäla hans sperma ifrågasatt? Hur och varför skulle hon plantera hans sperma i sig själv? Hur skulle hon veta att han onanerade vid det tillfället? Hur trovärdig är mannen?
Det är frågor som aldrig ställdes vid rättegången i tingsrätten. Domstolen ifrågasatte heller aldrig rimligheten i hans berättelse. Om domstolen inte ska söka sanningen, utan endast pröva det parterna ber den måste åklagare i Sverige täcka upp alla tänkbara scenarier och servera alla argument för att undvika domslut som detta.
Vi kräver därför att justitieminister Beatrice Ask tillsätter en haverikommission som granskar rättsväsendets hantering av sexualbrott och:
1. Utreder vilka beviskrav och rimlighetsbedömningar som krävs i våldtäktsmål. När ord står mot ord och andra bevis saknas, kan det enligt Högsta domstolen (HD:s, prejudicerande domar (HD B 1867-09 och B 1013-09) vara rätt att fria. När målsägande har DNA-bevis i form av sperma i sig och den åtalade hävdar att målsägande själv tagit den från en kvarglömd papperstuss på en toalett – måste rimligheten i hans berättelse prövas. Om åklagaren missar att be domstolen göra en rimlighetsprövning, bör domstolen själv kunna få möjlighet/ha rätt att rimlighetspröva.
2. Föreslår kompetenshöjande åtgärder för rättsväsendet med fokus på hur offer och förövare för sexuella övergrepp reagerar och agerar, samt kring hur faktorer i offrets livssituation, bakgrund och relation till förövaren påverkar detta. I det aktuella fallet kan man utifrån denna kunskap ha förståelse för varför flickan ändrade sin berättelse efter första polisförhöret.
3. Föreslår satsningar på förebyggande arbete. Föreställningar om kvinnor och flickors respektive män och pojkars sexuella integritet och handlingsutrymme är centrala när det kommer till sexualbrott. Det krävs ett kontinuerligt arbete på alla plan i samhället när det gäller värderingar och föreställningar kring kön och sexualitet. Detta för att motverka sexuella övergrepp och våldtäkt, samt för att underlätta för de som utsatts att berätta, anmäla och få upprättelse.
Till sist: justitieminister Beatrice Ask har ännu inte svarat på vårt krav om ett haverimöte. Kvinnorörelsen väntar ihärdigt och det är hög tid för ministern att agera nu för att visa att sexualbrott är ett prioriterat område!
Leila Qaraee, ordförande Kvinnors Nätverk
Olga Persson, förbundssekreterare, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Angela Beausang, ordförande Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Sara Mohammad, ordförande Riksorganisationen GAPF- Glöm Aldrig Pela och Fadime
Talin Davidian, ordförande TRIS – tjejers rätt i samhället
Vanessa Marko, grundare av Femtastic och kampanjen FATTA
Ida Östensson, Crossing Boarders och kampanjen FATTA
Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt.