De nya bunkrarna är bättre för fångarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2013-11-21 | Publicerad 2013-10-31

Kriminalvården: De skapar trygghet för de intagna, personal och allmänhet

Kriminalvårdens säkerhetsarbete har utvecklats mycket sedan 2004. Vi har i dag så gott som inga rymningar från våra tyngre anstalter och förekomsten av narkotika inne på slutna anläggningar är närmast noll. Detta har kostat i både arbete och resurser, men har skapat en trygg och säker kriminalvård som många andra länder bara kan drömma om.

Det ger förutsättningar för att bedriva verksamhet, behandling och förbereda klienterna för ett liv efter frigivning utan droger och kriminalitet.

Av fängelselagen följer att Kriminalvården ska ha säkerhetsavdelningar, vilket vi haft sedan drygt 30 år och dagens regelverk är i princip det samma som tidigare.

Men det vi bland annat gjort är att inrätta tre särskilda enheter på anstalterna Hall, Kumla och Saltvik, där vi placerar de klienter i landet, knappt en procent av fängelsepopulationen, som medför mycket hög risk när det gäller fritagning, våld, rymning eller fortsatt allvarlig brottslighet.

I dessa enheter är därför besöken oftast bevakade, telefonsamtalen ofta avlyssnade, posten läses och möjligheten till permission är högst begränsad.

En av få skillnader mot tidigare är att de intagna med de tre nya säkerhetsenheterna fått det bättre då man har större rum med egen toalett och överlag rymligare och mer ändamålsenliga lokaler.

Här råder, liksom i övriga verksamheten, sysselsättningsplikt och vi erbjuder sysselsättning i form av studier, monteringsarbete, motion och självförvaltning, vilket innebär att laga sin egen mat, städa och tvätta.

Motivationen hos de intagna att delta i olika aktiviteter varierar dock. Vi arbetar för att ytterligare förbättra utbudet av sysselsättning för de intagna.

De nya säkerhetsenheterna medför överlag större trygghet för dem ute i samhället liksom för intagna och personal då det blir en lugnare och tryggare anstalts- och arbetsmiljö.

Placering i säkerhetsavdelning omprövas månatligt och den enskilde kan, likt alla myndighetsbeslut, överklaga dem till domstol.

Vi värnar den ordningen.

Besluten överklagas ofta, men ändras sällan av domstolen.

Ambitionen är att när riskerna medger ska den intagne flyttas till en anstalt med lägre säkerhet.

Vi känner oss trygga med vad svensk kriminalvård står för och allt det innehåll vi kan erbjuda klienter och intagna.

Ofta tar vi emot internationella besökare som vill se och lära av oss när det exempelvis gäller vårt framgångsrika arbete mot narkotika, vårt närmast unika utbildningssystem, hur vi arbetar inom frivården, den dynamiska säkerheten, hur vi hanterar gängkriminella, våra behandlingsprogram mot missbruk, aggression/våld, sexuell problematik, klosterverksamheten, vår tillverkningsindustri med mera.

Kriminalvården har sedan flera år tillbaka en forsknings- och utvecklingsenhet som bidrar med relevant, evidensbaserad forskning för att utveckla verksamheten. Just nu pågår bland annat forskning om kvinnliga intagna, om ADHD och mycket annat som lett till konkreta förbättringar för den enskilde.

Vi håller även på att utveckla vår organisation för att bättre kunna jobba som en myndighet och ha ett mer samordnat, rättssäkert och likriktat arbete över hela landet. Det syftar till att öka insatserna, resurserna och personaltätheten i det klientnära arbetet.

Ytterst är det en satsning på klienten för att skapa bästa möjliga förutsättningar att komma ut i samhället rustad för att inte återfalla i brott. Men givetvis handlar vårt arbete inte bara om vad vi erbjuder utan också om vilka krav vi ställer på individen.

Det handlar om att varje människa ska ha möjligheten att förändra sitt liv, men också att ha viljan att göra det.

Ulf Jonson