Övervakning ett olyckligt normaltillstånd i Sverige

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2013-09-24

Anna Troberg (Pp): Upprörda politiker har själva gjort maktmissbruket möjligt

Övervakningssamhällets försvarare påminner om gamen med armborstet i Disneys tecknade klassiker Robin Hood: ”Var inte orolig, sheriffen. Hon är säker, gamla Bettan.” I övervakningsdebatten brukar det låta ungefär så här: ”Övervakningen är säker. Det finns lagar, uppföljning och kontrollstationer. Övervakningen skapar trygghet.”

Problemet är att gamla övervaknings-Bettan inte alls är säker.

Det har framkommit att polisen har ett register över fler än 4 000 romer, varav fler än 800 är barn födda efter år 2000. Etnisk registrering av det här slaget är förbjuden i Sverige och därmed är polisens register olagligt. Men, vad spelar det för roll när de unkna attityderna inom poliskåren år ut och år in får väga tyngre än den lag som finns på plats för att skydda oss från godtyckligt och fördomsfullt maktmissbruk?

Polisens enhet för internutredningar håller på att upprätta en anmälan mot registreringen av romer.

Chansen att få en opartisk granskning och ett tillfredsställande ansvarsutkrävande när en instans utreder sig själv är obefintlig. Inte ens när granskningen sker av någon annan finns det idag speciellt mycket hopp om ansvarsutkrävande och förbättring vad det gäller övertramp mot den personliga integriteten. Statens inspektion för underrättelseverksamheten (SIUN) lämnar löpande graverande rapporter om hur FRA systematiskt bryter mot lagen, men vad spelar det för roll när riksdag och regering varje gång väljer att titta åt ett annat håll?

Och trygghet? Fråga någon av de mer än 4 000 romer som registrerats av polisen bara för att de råkar vara romer om de känner sig trygga. Jag vågar gissa att svaret är nej.

Avslöjandet om att polisen registrerat tusentals romer är horribelt. Politiker av alla politiska kulörer ramlar nu över varandra i sin iver att fördöma det hela. Det är bra. Registreringen ska fördömas med full kraft och ansvar ska utkrävas. Men, de upprörda politikerna har all anledning att stanna upp och fundera över sin egen roll i sammanhanget.

Det pågår gott om övervakning och registrering av människor i svensk regi och vi utsätts alla dagligen av den. FRA trålar all elektronisk kommunikation som passerar rikets gränser, det vill säga dina mejl och ditt nätsurfande, bygger sociogram och delar sedan glatt med sig av den insamlade informationen till sin amerikanska motsvarighet, NSA. Rikskriminalen och Säpo får numera också information av FRA. Dessutom kan polisen med hjälp av det implementerade datalagringsdirektivet och en rejäl uppluckring av Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) lätt begära ut information om var du befunnit dig och vem du ringt till eller smsat med.

Många av de politiker som nu upprörs över registreringen av romer har varit med och röstat igenom de lagar och lagförändringar som gjort övervakning och registrering till ett olyckligt normaltillstånd i vårt land. De som inte själva röstat för detta har fokuserat på annat och lämnat politisk walkover i frågan om allas rätt till sin personliga integritet.

När våra politiska makthavare visar ledarskap genom att rulla ut den röda mattan för övervakningssamhället och tittar bort när övertramp görs, så skapar man ett spelrum för den typ av integritetskränkande maktmissbruk som polisens registreringen av romer är ett flagrant exempel på.

Massövervakningens pilar må vina likt herrelösa spjut, men när de väl träffar så gör de det med besked. Den här gången träffade de romerna. De träffar alltid utsatta grupper i samhällets utkant först. Vem de ska träffa nästa gång avgörs i stängda rum dit du och jag inte har tillträde. Så kommer det att vara ända tills det finns politiker i riksdagen som förstår att integritet är ett livstidsåtagande och inte bara politiskt pynt inför stundande val.

Anna Troberg

Partiledare, Piratpartiet