SD:s politik bidrar till växande klyftor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-09-24
Jonas Sjöstedt (V): Åkesson hycklar när han talar om en bättre välfärd
I år har det blivit tydligare än någonsin. Vi har ett val mellan sänkta skatter för dem som tjänar bäst eller en bättre välfärd. Vi kan välja fler lärare i skolan, en upprustad järnväg, jobb åt unga och nybyggda hyresrätter i stället för att fortsätta att sänka skatten.
Vänsterpartiet är tydligt med att vi sätter jobben och välfärden främst. Högeralliansen prioriterar alltid att sänka skatterna. Men regeringen har inte en majoritet i riksdagen. I praktiken styr de med Sverigedemokraternas passiva stöd. SD talar gärna om välfärd, pensionärers villkor och arbetslöshet. Men de stöder en politik som ökar klasskillnader och utarmar välfärden. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de partier i riksdagen som står längst ifrån varandra. Vi röstar mer olika än några andra partier. Vänsterpartiet är den tydligaste motpolen till rasistsiska idéer. Vi är också det parti som värnar lågavlönade, som inte vill ha någon straffskatt för sjukskrivna och som vill ha bort de privata vinsterna i välfärden. SD vill inget av det.
Vem vinner på SD:s politik? Jimmie Åkesson själv tjänar drygt 96 000 kronor i månaden, nästan 1,2 miljoner kronor om året. Han vinner på det egna partiets politik. I 2014 års budget vill både SD och högeralliansen ha ett femte jobbskatteavdrag. Det innebär en utgift på mer än 12 miljarder kronor för staten. Det är dit de stora pengarna går. Pengar som skulle kunna ha skapat arbete och välfärd för så många. Men Jimmie Åkesson sänker hellre skatten för sig själv. På det femte jobbskatteavdraget vinner Åkesson nästan dubbelt så mycket som den som sitter i kassan på en vanlig mataffär, till exempel den där Åkesson går och handlar. Inkomstskillnaderna ökar, de stora vinnarna är högavlönade män, som Åkesson. Men pengarna till välfärden räcker inte. Vi betalar Åkessons lägre skatt med kaos i sjukvården, fler barn i förskolans grupper och sämre arbetsvillkor för lågavlönade kvinnor.
För den som är sjuk eller arbetslös vill SD inte sänka skatten med en enda krona. Så fungerar jobbskatteavdraget. Klyftorna växer, de mest utsatta får inget. Totalt får Åkesson 27 600 kronor om året i sänkt skatt med alla jobbskatteavdragen, sjuka och arbetslösa får inte en krona av dessa skattesänkningar. Men de är med och betalar genom att deras sjukvård, deras barns skola och de äldres omsorg steg för steg urholkas. Mer än så är det inte värt, SD:s tal om ett bättre Sverige för de som har det tufft. Inte heller föräldralediga får något jobbskatteavdrag. Det är en straffbeskattning på att ta hand om sina barn och vara en bra förälder.
Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson för en politik som gynnar de allra rikaste i samhället. De sänker skatterna för storbankerna med miljarder, de sänker inkomstskatten för de med högst inkomster, de vill tvinga kommunerna att privatisera äldreomsorgen så att riskkapitalbolagen kan tjäna ännu mer pengar på våra äldre. Samtidigt får vi mindre pengar över till att bekämpa arbetslösheten, till sjukvården eller tåg som går i tid.
När revorna i välfärden blir tydliga skyller Åkesson på flyktingar och invandrare. Han pekar finger mot dem och säger att det är deras fel. Där är varje krona i stöd till den som har flytt krig och förtryck en oöverstiglig utgift. Då ska rätten till sjukvård eller skolgång begränsas. Då oroar sig Åkesson plötsligt för att pengarna inte ska räcka. Men det är hans egen politik som är problemet. Det är den som gör sjuka fattiga, det är den som gör att rika blir rikare medan pengarna inte räcker till sjukvården. Det kan bara sammanfattas i ett ord: hyckleri.
Jonas Sjöstedt