Ge lärarna möjlighet att göra sitt jobb

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2013-09-06

Debattörerna: Det saknas en gemensam målbild för hur läraryrket ska se ut

Vi önskar att vi hade kunnat lova de elever som nyligen återvänt till – eller börjat i – skolan att de ska få de bästa möjligheterna att nå kunskapsmålen och få med sig det man behöver i livet. Men det är ett löfte som skulle sakna täckning. Trots att vi kan lova att de kommer att möta kunniga lärare med stort engagemang, är det alltför många elever som inte får den tid de behöver med sina lärare.

Lärare tillhör de mest stressade yrkeskategorierna och många lärare vittnar om att de inte har tiden att verkligen fullgöra hela sitt uppdrag, och vara de lärare de vill vara. I en studie från Skolverket har man kunnat konstatera att det i genomsnitt finns en dryg kvart, 17 minuter, för att förbereda och efterarbeta en lektion. På den tiden ska en lärare klara att planera en lektion så den väcker nyfikenhet och ger möjlighet till kunskap för varje elev, samt ta hand om allt det som en lektion resulterat i. I praktiken är det omöjligt att hinna med.

Lärarnas Riksförbunds nya arbetsmiljöundersökning bekräftar den här bilden och visar att utvecklingen går åt fel håll. Det är oroande och hotar på sikt kvaliteten i skolan. Lärare får helt enkelt inte tid att göra sitt jobb.

I rapporten, där 2 300 yrkesverksamma lärare svarat, framkommer alarmerande resultat. Fler än sju av tio lärare upplever att deras fritid ofta eller ibland påverkas negativt av arbetssituationen. Sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och ljudkänslighet är några av de vanliga problemen.
Många lärare har fått fler grupper att undervisa, och därigenom fler elever att lära känna, betygsätta och bedöma. Det finns idag starka krav på fler lärarledda lektioner för att alla elever ska få den tid de behöver för att nå målen, och det är positivt. Men samtidigt kräver kvalitet i undervisningen att lärare får tillräckligt med tid för förberedelser och efterarbete.

Vi har båda tidigare, var för sig, föreslagit en rad åtgärder, som minskad administrationsbörda och beslutsmandat för lärare att ordinera särskilt stöd till elever, samt att de kompetenser som skurits bort från svensk skola från 1990-talet och framåt, som speciallärare och elevhälsa, ska återställas. Det är sådant som måste till för att lärare ska få tid för varje elev.
Undervisning är lärares huvuduppdrag, och att den ska fredas för att kunna hålla högsta kvalitet. Lärares tid att förbereda sina lektioner, såväl ensam som kollegialt, och att göra det efterarbete som behövs med spontana samtal med elever och allt annat som sker vid sidan av lektionstillfället måste öka. På sikt är det rimligt att lärare ska ha lika mycket tid till det arbete som gör att undervisningen håller hög kvalitet, som den tid man har till lektionsgenomförandet.

Ansvariga måste ha modet att förhålla sig till den bild av läraryrket som då framträder och bestämma sig för att ta bort uppgifter och överlåta uppgifter till andra kompetenser i skolan. Det krävs att balansen mellan läraruppdragets olika delar säkras.

Trots att skolan är en av våra allra viktigaste institutioner och att lärarna är skolans viktigaste resurs saknas en gemensam målbild för hur läraryrket ska se ut. Många intresserade, som skulle bli bra lärare väljer bort yrket på grund av att man inte vet hur yrket kommer att utvecklas.
Gemensamma mål för läraryrket måste innehålla: En god löneutveckling, bra möjligheter till fortbildning och en bra arbetsmiljö. Det är bara att sätta igång.

Gustav Fridolin

Bo Jansson