Låt inte druvplockarna betala din fredagsfylla
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-07-29 | Publicerad 2013-07-26
Siri Källgren: Tänk utanför bag-in-boxen nästa gång du köper vin på Systembolaget
Förra veckan uppmärksammade äntligen svenska medier att svenskars vinvanor ger dålig eftersmak någon annanstans. Sydafrikanska bästsäljare såsom exempelvis Zumbali, Umbala och Foot of Africa kommer alla från platser som visar sig ha horribla arbetsvillkor. Skrattretande lön. Inhuman (och obetald) övertid. Primitiva bostäder. Förbud mot facklig organisering.
Okej, då skulle vi alltså med en riktad bojkott mot sydafrikanska viner kunna ta vårt ansvar som konsumenter. Eller har dessa viner som svenskarna köar för att få med sig hem något mer gemensamt än att de är från Sydafrika? För visst är det inte bara de sydafrikanska arbetarnas villkor vi blundar för när vi klunkar på fredag? Hörde vi till exempel inte även SR:s Kaliber rapportera om chilenska arbetares outhärdliga situation i våras?
Jo, de har någonting mer gemensamt. De säljs i box. De är billiga. Orimligt billiga. Den som arbetar på Systembolaget har innan lunch redan oräkneliga gånger svarat på frågan efter ett vin som är billigt och gott. Ofta billigt, gott och ekologiskt (inget av ovan nämnda viner är dock gjort på ekologiskt odlade druvor). För det ska ju vara ekologiskt. Schyst. En vill ju inte lämna några spår liksom. Gärna fairtrade. Men inte så dyrt. 50, 60 kronor flaskan. Kanske 70 om det är riktigt bra. När ska vi inse att om vi inte betalar så betalar någon annan? Det spelar ingen roll vad det handlar om. Billiga kläder, billigt kött, billigt vin.
Ett vin som kostar 129 kronor för tre liter - motsvarande fyra flaskor - (Zumbali) kan aldrig ge den som plockar druvorna en okej lön att leva på. En rand är ganska precis 0,7 kronor. Enligt The Guardian är minimilönen för sydafrikanska druvplockare är 69, 39 rand per dag, det vill säga cirka 48 kronor. Vi kan inte förvänta oss att det inte sliter på Moder Jord med massproduktion. Men ändå tycks vi springa efter första bästa alkoholhaltiga dryck vars pris man lyckats pressa några kronor till. Lite billigare. Några spänn billigare fylla. Det smakar ju helt okej!
Vad är det egentligen vi vill ha och tror oss få för den här dryga hundralappen? Livsnjutning? Fredagsmys? Det är inte vinsnobberi att försöka övertala människor att betala mer för sitt vinglas. Att kunna klunka boxvin är ingen mänsklig rättighet, det är ingen klasskamp som har vunnits för att alla i en svensk stad är lika packade innan det är lördag. Det handlar om brist på vett. Vi kan varken prata om njutning eller berusning förrän vi pratat om global solidaritet. Om vad som är konsekvensen av kapitalism. Och så kallad konsumentmakt. Och även om sund alkoholpolitik. Just det som Systembolaget säger sig jobba för. Trots det står just boxvinerna för mer än 60 % av försäljningen. För ”det är ju så stor efterfrågan på det”.
Det kanske är dags att börja tänka utanför boxen – och fundera på vem som betalar vår helgfylla.
Siri Källgren