Sluta smutskasta etanolen, Robert Collin!
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-01-22
Jakob Lagercrantz och Mattias Goldmann, Gröna Bilister: ”Collin hänvisar till en rapport från amerikanska IFPRI som han knappast läst”
Robert Collin återger en rad myter i sin krönika om Gröna Bilister och etanolen. Som historiskt dokument över den petroleumosande anti-etanollobbyn får framtida forskare stor glädje över sammanställningen, men nu bidrar den till en onödig förvirring.
”Det går åt en massa olja för att framställa etanolen. Ibland MER olja än man får ut i etanol” påstår Collin.
Fakta: Den etanol (E85) vi tankar i Sverige framställs till 70 procent av sockerrör, 30 procent av pappersmasserester. Sockerörsfabrikerna drivs förstås med sin egen etanol. Pål Börjesson vid Lunds Universitet slår fast att oljeåtgången är mycket liten, och nästan bara sker i transporten över Atlanten, medräknad när Vägverket slår fast att etanol drygt halverar klimatpåverkan jämfört med bensin.
Anstränger man sig kan man hitta usel etanolproduktion – men den går inte att tanka i Sverige och slås helt ut i EU med kommissionens nya krav på att biobränslen ska minska klimatpåverkan minst cirka 40 procent.
”Sockerrörsodlingarna i Brasilien indirekt gör att regnskogen i Amazonas skövlas”, hävdar Collin.
Fakta: Den som försöker odla sockerrör i Amazonas misslyckas – det är alltför skilda växtzoner. Avstånden är så stora att ingen inträngning sker – däremot hotas regnskogen i Brasilien av soja som bland annat kan bli diesel och i Malaysia av palmolja.
EU-kommissionen kräver att biobränslen inte hotar biologisk mångfald och tillverkarna måste visa att de uppfyller kravet – vore det som Collin säger skulle brasse-etanol inte tillåtas i EU, men producenterna spår en snabbt ökande export till Europa.
”De som jobbar på sockerfälten har slavlika kontrakt”, säger Collin och även om han har fel i sak – de har snarare inga kontrakt alls – så är arbetsförhållandena usla.
Vi måste ställa sociala och miljömässiga krav när vi köper etanol, bensin och diesel. Det går redan att köpa schysst etanol i bulk, men svenska bensinbolag har inte uppfattat att konsumenterna vill betala merkostnaden. Låt oss visa att de har fel! Däremot är det troligen helt omöjligt att begära diktaturfri bensin eller diesel, vilket sällan framkommer när anti-etanolen talar.
”När majs, vete och socker används till bilbränsle stiger priset”, vet Collin.
Det är rätt, men leder till minskad svält – inte ökad. 85 procent av Afrikas riktigt fattiga är bönder och ett högre pris på det de odlar är en chans att föda ungarna, ge dem bättre kläder och låta dem gå i skolan.
Lantbrukarnas internationella samarbetsorgan IFAP slår fast att ökad biobränsleproduktion från bland annat spannmål och sockerrör ger ”stora möjligheter för världens bönder och landsbygdsbor”, men anger också att effekten tyvärr är begränsad – mindre än 1 procent av världens åkerareal används till produktion av bioenergi.
Collin hänvisar till en rapport från amerikanska IFPRI som han knappast läst.
Rapportens slutsats är, tvärtemot vad Collin anger, att vi med kloka sociala och miljömässiga krav får en ökad biobränsleproduktion som effektivt minskar vår klimatpåverkan, bidrar till utveckling i tredje världen och skyddar den biologiska mångfalden.
Robert Collin har fel på punkt efter punkt, men det betyder inte att biobränslen löser alla problem. De kommer inte att räcka för hela transportsektorn som den ser ut idag.
Förutom bränslebytet måste vi också effektivisera våra bilar och bli bättre på att källsortera bort onödiga resor. Med den treenigheten kan vi ha kvar bilen i framtiden också!
Jakob Lagercrantz och Mattias Goldmann
Gröna Bilister