Lärarnas Riksförbund: Skärp kontrollen av friskolornas ägare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-03-07 | Publicerad 2013-03-06
Ägare kan tjäna miljoner medan skolor går i konkurs
Det är dags att se över dagens sjuka ersättningssystem till fristående skolor. Systemet saknar helt koppling till elevens behov och är dessutom fullständigt obegripligt ur ett likvärdighetsperspektiv.
Idag ser vi stora brister i hur gymnasieskolan styrs och vilka effekter det nuvarande resursfördelningssystemet får i form av minskad likvärdighet och ineffektivt utnyttjande av skattemedel.
Vi måste ha ett system som garanterar eleverna en likvärdig skola av hög kvalitet, men som också är försvarbar ur skattebetalarnas perspektiv.
Under jullovet försattes Karlstads idrottsgymnasium i konkurs efter att ha gått med förlust i två år. Detta trots att friskolans ägare Jan Walther dragit in mångmiljonbelopp på sina friskolor sedan 2001. På sju år tjänade Walthers bolag sammanlagt 56 miljoner kronor och ägaren tog ut 15 miljoner i utdelning.
Lärarnas Riksförbund har många medlemmar på Karlstads idrottsgymnasium som nu blivit av med sina jobb. Det är märkligt och oacceptabelt att våra medlemmar och det allmänna ska drabbas av att skattepengar kan användas med så svag kontroll.
De fristående skolorna får i dag sin ersättning för respektive elev från dennes hemkommun. Om kommunen själv erbjuder det program eleven väljer utgår samma ersättning som den kostnad kommunen har för det programmet. Om kommunen inte erbjuder programmet utgår ersättning enligt riksprislistan om inte kommunen har ett samarbetsavtal med andra kommuner.
Det är absurt att bidragsbeloppen för samma program skiljer sig så enormt mellan olika kommuner, oavsett om det rör sig om ett yrkesprogram eller ett teoretiskt program. Det är också märkligt att ersättningsbeloppen skiljer sig så mycket åt från år till år, och att skillnaden mellan åren varierar stort mellan olika huvudmän. Det är inte konstigt att friskolans intäkter blir svåra att överblicka när vi har ett system som inte styrs av elevens behov utan av en massa andra faktorer.
Vi menar att kontrollen måste bli bättre. Två saker kan göras omedelbart:
Ställ högre krav på Skolinspektionen och vidga inspektionens uppdrag till att även granska resursanvändningen och koppla denna till kvaliteten i skolan. Dessutom ska Skolinspektionen kontinuerligt granska de ekonomiska förutsättningarna att bedriva skolverksamhet. Skoltillstånd ska vara tidsbegränsade.
Ägare som lägger ned en skola ska med automatik hamna på en observationslista för närmare ekonomisk granskning av ägarens övriga skolor. Krav ska ställas på ägaren att redovisa en fördjupad verksamhetsplan, där de ekonomiska förutsättningarna ingår, för att ägaren ska få ha kvar skoltillstånden för dessa skolor.
Det rådande resursfördelningssystemet uppmuntrar för det första de fristående skolorna att attrahera elever från vissa kommuner i stället för andra. Det är i grunden också ett uttryck för hur olikvärdigt systemet är, i och med att olika elever är olika mycket värda på utbildningsmarknaden – helt utan koppling till elevens individuella resursbehov. För det andra skapar detta också ett incitament för de fristående skolorna att endast erbjuda program som kan förväntas ge god avkastning.
Lärarnas Riksförbund kommer att presentera en heltäckande modell för hur grund- och gymnasieskolan ska finansieras. De fristående skolorna kommer att ingå i denna konkreta modell som ska säkra ett effektivt utnyttjande av våra gemensamma skattemedel och garantera en likvärdig och kompensatorisk skola av hög kvalitet.
Så som det är nu kan vi inte ha det i Sverige. Det är en skam för skolan.
Metta Fjelkner