Polis: Beskyll inte polisen för Reva-projektet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-03-01
Kontrollerna är olyckliga – men påhoppen fördummar debatten.
Jag är född i Sverige och uppväxt i en trygg familj. Jag har aldrig behövt vara rädd för att jag eller någon nära mig skall utsättas för förföljelse. Därför är det svårt för mig att sätta mig till doms över en person som trots ett utvisningsbeslut väljer att stanna i Sverige. Speciellt då det finns fall där utvisningsbesluten verkar strida mot både sunt förnuft och tankar om humanitet och mänskliga rättigheter.
Jag valde att bli polis för att hjälpa människor och för att bekämpa kriminalitet och våld. Yrket är hårt och dåligt betalt, så de flesta som blir poliser gör det för att de vill arbeta för ett bättre samhälle.
Jag har själv inte haft något med ”Reva” eller biljettkontroller i tunnelbanan med (sido)avsikt att eftersöka papperslösa att göra, och det är jag glad för. Jag tycker kontrollerna är olyckliga på flera sätt. Främst skapar de ökad otrygghet och svårigheter för en redan utsatt grupp. Sen skapar de även en stark känsla av diskriminering bland svenskar med utländsk bakgrund. Och dessutom är det en tveksam användning av polisiära resurser, eftersom kärnverksamheten lider av stor resursbrist. Resultatet blir även negativ publicitet för polisen, som är beroende av allmänhetens positiva inställning för att kunna göra ett bra jobb.
Jag vill dock klargöra att jag inte är kritisk mot de kollegor som utför kontrollerna. De har fått direktiv av sina chefer, i rakt nedstigande led ifrån regeringen att detta arbete skall utföras och prioriteras. De genomför alltså en politik som är beslutad om i Sveriges riksdag, och där varje enskilt fall har prövats av det svenska rättssystemet.
Varje polis har självklart ansvar för sina egna handlingar. Jag (och många med mig) söker ibland kompromisslösningar i ”gråzonen” när regelbok eller direktiv står i motsatsförhållande till vad som kan uppfattas som moral och sunt förnuft. Men jag och de flesta poliser känner också ett stort förtroende för vår demokrati och rättsstat. Och många kollegor är så pass lojala det demokratiska uppdraget polisjobbet att tanken att själva överpröva beslut eller undvika ålagda uppgifter är främmande. Därför är kraven på att kollegorna borde ordervägra aningen onyanserade.
Polisens arbete styrs numera av hårda krav på ”resultat”. Det gynnar en ledarskapskultur där kvantitet blir viktigare än kvalitet och där ifrågasättande knappast uppmuntras. Det leder enligt min uppfattning till att dåliga beslut fattas för att få bättre siffror, vilket kontrollerna i tunnelbanan är ett exempel på. Även detta fenomen är dock delvis en följd av direktiv ifrån politisk nivå, påverkade av mediahets kring polisens ”ineffektivitet”.
För mig, både som polis och människa, är kontrollerna exempel på dålig politik och dåliga prioriteringar. Men om man vill ha ett annat samhälle så är det betydligt mer konstruktivt att verka för att ändra besluten än att ösa galla över dem som har till uppgift att verkställa dem.
Det är säkert så att enstaka misstag har begåtts, exempelvis genom att kontrollera personer enbart baserat på utseende, men det polishat som flödar genom cyberrymden nu beror också på att det finns grupper i samhället som tar varje chans att prata illa om polisen. Det försvårar markant vår grunduppgift att bekämpa kriminalitet och öka tryggheten i samhället, vilket drabbar alla laglydiga medborgare. Dessutom leder onyanserade påhopp bara till att polarisera och fördumma migrationsdebatten, och både polisen, de papperslösa och samhället i stort vinner på ett bättre samtal om de här viktiga frågorna.
Martin Marmgren