Facket GS: Slavliknande villkor i våra svenska skogar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2013-01-24 | Publicerad 2013-01-23

Utländska skogsarbetare utnyttjas skoningslöst av svenska arbetsgivare

Bild från ”Uppdrag gransknings” program som sändes i SVT i går.

Igår sände ”Uppdrag Granskning” ett reportage om skogsarbetare från Kamerun som brutalt och skoningslöst utnyttjats av sin svenska arbetsgivare. Detta för att sedan lämnas utblottade.

Denna historia är tyvärr inte unik. Fackförbundet GS som organiserar skogsarbetare har under många år försökt förhindra att utländska arbetare som lockats till Sverige med fagra löften om goda svenska löner och drägliga arbetsvillkor skrupellöst blir lurade på sina rättigheter.

Många migrerande arbetstagare är i en utsatt position när de kommer till Sverige för att arbeta. Det kan handla om bristande språkkunskaper, svårigheter vid kontakter med myndigheter, okunskap om arbetslagsstiftning och kollektivavtal. Problemen drabbar både arbetstagare från EU/EES och från tredje land.

Dagens lagstiftning innebär dessutom att arbetsgivaren inte bara styr över de migrerades arbete utan även har stor påverkan på deras möjligheter att få stanna i landet. Arbetstagarna hamnar därmed i en beroendeställning och drabbas ofta av hot om att skickas ut ur landet om de inte accepterar de krav arbetsgivaren ställer.

De skogsägare som utnyttjar migrerande arbetskraft på ovan beskrivna sätt gör detta via oseriösa utländska bemanningsföretag likväl som ett antal samvetslösa svenska entreprenörer. Dessa företag exploaterar inte bara arbetarna utan låter även bli att betala de skatter och avgifter som åligger dem och konkurrerar på det sättet ut seriösa skogsvårdsentreprenörer. Detta är möjligt därför att skogsägarna, uppdragsgivarna, inte anser sig nödda till att ha full koll på vad som händer i deras verksamhet eller helt enkelt blundar för problemet. De gör detta i strid mot gällande kollektivavtal och principer för skogscertifiering.

För att kunna komma till rätta med detta krävs en rad åtgärder.

Om alla de större skogsbolagen och skogsägarna vill ta ansvar, anställer de själva nödvändig personal och följer tecknade kollektivavtal. Då regleras löner och anställningsvillkor på ett vedertaget sätt och vi slipper det smutsiga och oacceptabla utnyttjandet av arbetskraft. Skogsägarna slipper dessutom den svåra uppgiften att granska att alla entreprenörer sköter sig, vilket de uppenbart inte klarar av att göra.

För att ytterligare skapa ordning och reda på arbetsmarknaden bör utländska företag som har verksamhet i Sverige registrera sin närvaro och ha representant på plats så att facket kan teckna kollektivavtal. Detta skulle också underlätta för exempelvis Skatteverket när de kontrollerar att företagen betalar lagstiftade skatter och sociala avgifter och att konkurrensen mellan företagen blir likvärdiga.

Arbetserbjudandets rättsliga ställning måste skärpas. Idag är inte det arbetserbjudande som arbetsgivaren skickar till Migrationsverket, och som den fackliga organisationen yttrar sig över, rättsligt bindande.

Ett av de grundläggande problemen i dagens system är bristen på sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna. Om till exempel lön och arbetsvillkor är lägre än vad som angavs i arbetserbjudandet är den enda sanktionen kopplad till detta att arbetstillståndet återkallas. En åtgärd som endast är riktat mot arbetstagaren. Dagens regler bör därför kompletteras med kännbara sanktioner riktade mot den arbetsgivare som inte följer reglerna.

Det här är nödvändiga åtaganden och förändringar som krävs för att garantera såväl de migrerande arbetstagarnas rättigheter som den svenska arbetsmarknadsmodellens fortlevnad.

Tommy Andersson