Tack Sverige för att vi fick en ny framtid
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-12-06
50 svenskar med rötter i forna Jugoslavien: Vi är flyktingarna ni tog emot på 90-talet
I kväll kommer vi, som kom hit under kriget 1991–1995 från framför allt Bosnien men också andra delar av forna Jugoslavien, att uppmärksamma 20 års vistelse i Sverige. Många minns säkert verkligheten vi flydde ifrån. Ett brutalt krig mot civila, etnisk rensning, våldtäktslägren, belägringen av Sarajevo, folkmordet i Srebrenica... Bilderna har etsats in i mångas minne. Åttiotusen bosnier kom hit.
Tillsammans med Tyskland var Sverige det land som tog emot flest bosnier. Vi vill visa vår tacksamhet. Och vår beredvillighet att tillsammans med er bygga det framtida Sverige.
Många hävdade att landet inte kunde ta emot så många. Men det gick bra. Till exempel uppnådde de bosnier som kom till Småland 90-procentig sysselsättningsnivå efter bara 5–6 år, väsentligt mer än det svenska genomsnittet på 78 procent vid samma tid. Gruppen i övrigt har också haft relativt hög sysselsättningsnivå. Varför?
Förmodligen för att ett antal omständigheter som spelar roll för integrationen var gynnsamma: många hade en bra utbildning. Arbetsgivare hyste tilltro till den. Det gjorde att så fort man lärt sig språket var man ”anställningsbar”. Vi hade redan landsmän, arbetskraftsinvandrare som kom hit på 50- och 60- talen, i landet. Dessa människor utgjorde en brygga till samhället och hjälpte till att hitta i myndighetssverige.
Slutligen gjorde omständigheterna att en känsla av tillhörighet utvecklades snabbt. Många kom från oerhörda krigsupplevelser och att återvända var inget man funderade på.
Det gjorde att många packade upp sina koffertar och förvandlade Sverige från en tillfällig tillflyktsort till ett permanent hem. Vi hoppas att vi i och med det vägrade leva offerrollen.
Bosnierna är naturligtvis inte de enda som har lyckats. Andra grupper och individer har redan visat att integrationen kan fungera. Men tyvärr har inte alla lyckats. Därför måste vi hjälpas åt, identifiera de problem som finns och åtgärda dem. De som saknar tillräcklig utbildning måste få hjälp att utbildas. För de som inte förmår det av olika skäl, måste vi skapa jobb som inte kräver utbildning. Utanförskap är inget bra alternativ, tro oss. Validering kan minska osäkerhet om utländska utbildningars värde, samhällsorientering kan hjälpa dem som inte hittar i Sverige. Slutligen, glöm inte, det är inte grupper utan individer som integreras.
Vi är i dag många bosnier i detta land. Vi hoppas att vi har bidragit till ett bättre, rikare land. Att vårt exempel visar att det inte måste gå dåligt. Inte ens när man tar emot många människor. Det skapar förhoppningsvis en känsla av hopp, nu när vi alla behöver det. Förknippas integrationen, migrationen och livet i det nya landet med en känsla av förlust på någon sida, är det lätt att grupper ställs mot varandra. Vi hoppas bidra till motsatsen.
Tack för att vi fick chansen att bygga våra nya liv här. Sådana tack hörs alldeles för sällan. Integrationspolitiken är opersonlig, förvandlad till lagar och förordningar. Men vi är de där flyktingarna ni tog emot. Vi är naturligtvis medvetna om att asyl- rätten är en rättighet. Men faktum är att många länder lyckades komma runt det.
Med våra gamla och nya familjer, med våra barn, med våra jobb och intressen, med våra traditioner, även med våra fel och brister, är vi nu en del av Sverige. Det har blivit vårt land. Vi delar detta lands kollektiva minne, vi påverkar vår gemensamma framtid och vi tar ansvar för den. Och vi hoppas att vi kan bidra till att även andra får den hjälp vi fick.
Jasenko Selimovic
politiker, statssekreterare (fp)
Nihad Bunar
Professor i barn- och ungdomsvetenskap, SU
Vera Veljovic
skådespelare
Sasja Beslik
VD Nordea Fonder
Jasenko Omanovic
riksdagsledamot (S)
Cecilija Simic Rihtnesberg
innovatör
Irfan Koldzo
manager Ericson
Adis Murtic
forskare, Handelshögskolan
Anna Ibrisagic
europaparlamentariker (M)
Adnan Berberovic
ingenjör
Larisa Aganovic
statsvetare
Spomenska Corhodza
sjuksköterska
Adimir Muhic
leg. psykolog
Alisa Bosnic
journalist, nyhetschef VLT
Midhat Ajanovic
filmpedagog/författare
Armin Hadzic
strateg för digitala medier, Soluzion
Danijel Simunovic
key account manager, Bytbil.com
Azra Habibovic
forskare, Chalmers
Aida Hadzialic
kommunalråd (S), Halmstad
Edin Bahtijaragic
musiker/producent
Vernisa Rejhan
leancoach, Telge
Alen Musaefendic
skribent
Ademir Zilic
Ordförande liberala studenter Linköping
Manuela Potocnjak
Corporate Finance
Nedim Kirlic
statsvetare/debattör
Ivan Radulovic
teknik och underhållschef Volvo
Sinisa Kedza
koordinatör för internationellt samarbete, FIFH
Katarina Misita Stensson
arkitekt
Zvonimir Markic
Sales Engineer, Interoute
Marina Ferhatovic
journalist/författare;
Boris Kalanovic
resurslärare
Bianca Muratagic
operasångerska och sångpedagog
Lejla Cengic
arkitekt
Haris Mehmedovic
manager, ÅF Engineering
Ida Dzanovic
möbeldesigner
Ferid Jusufovic
behandlingsassistent
Selena Svilar
jurist
Sunita Corhodza
statsvetare
Haris Grabovac
skribent
Samra Kuljuh
civilekonom
Anis Babajic
System Engineer, Ericsson AB
Marina Ferhatovic
journalist/författare
Ajla Timbrant
entreprenör och Controller Bonnier Tidskrifter
Adi Rupic
entreprenör
Neira Balic
controller
Nedim Balic
equity trader
Vesna Cengic Lindkvist
Digital manager, Semper AB
Sait Karaselimovic
Account Manager, Infotheek
Daniela Ivanic
civilingenjör
Maja Fyfe
HR Profesional, MA Employment
Mehmed Hasanbegovic
Enhetschef Socialförvaltningen
Ifeta Ahmic
sociolog, Södertälje kommun
Ajla Hadzijahic
verksamhetsutvecklare, hyresgästföreningen