Så får vi ungdomarna att stanna i glesbygd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-11-22

Debattörerna: Nu är läget akut för många svenska kommuner

Dagens kraftiga urbanisering gör att nästan hälften av Sveriges kommuner har krympande invånarantal. Flera kämpar för att överleva. Samtidigt visar en ny rapport att långt ifrån alla unga vill flytta till storstaden. Men många av dem kommer att flytta dit jobben finns. Det innebär att kommuner som inte lyckas göra sig attraktivare riskerar att förlora dragkampen om de unga.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Dessutom visar Arbetsförmedlingens prognoser för 2010-2025 att fler personer kommer att lämna arbetsmarknaden än tillträda. Samtidigt är Sverige det land i EU som har den allra starkaste trenden av urbanisering sedan 2005. Invånarantalet minskar i 141 av landets 290 kommuner.

Om utvecklingen håller i sig kan flera kommuner i framtiden komma att få det svårt att erbjuda medborgare den service som de behöver. Situationen blir framför allt problematisk för glesbygden som har långa avstånd till de stora arbetsmarknadsregionerna. Den allt större andelen äldre skapar stora framtida behov av fler unga som arbetar i inom vård och omsorg.

Hur vänder vi trenden? I en rapport har Framtidskommissionen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlat 500 texter där gymnasielever, kommuner och landsting – från Trelleborg i syd till Arjeplog i norr – ger sin bild av framtidens Sverige.

Ungdomarnas budskap är tydligt. Många vill gärna stanna – eller flytta hem för att ge sina barn en trygg uppväxt. Så här skriver till exempel en elev i Arjeplog: ”Norrland är ett givet alternativ för mig för att jag tycker barn ska växa upp utan stressen i söder och de ska ha skog och natur runt hörnet. Den härliga norrlandsluften är inte skadlig för någon.”

Varför är då flyttströmmen till storstäderna så kraftig? Ungdomarna lyfter fram en rad villkor och önskemål för att de ska stanna eller återvända:

• Fler jobb för unga. Ett bra jobb är den vanligaste framtidsdrömmen, enligt flera undersökningar.

• Bostäder för unga med en rimlig hyresnivå.

• Bättre skolor. Flera unga nämner att de saknar en högskola på orten.

• Miljövänligt liv i form av kollektivtrafik, säkra cykelbanor, elbilar, närproducerad mat och alternativa energikällor.

• Ett eller flera turistmål man kan vara stolt över, exempelvis en häftig byggnad, skulpturer, eller en park.

• Fler mötesplatser för ungdomar.

• Bra och tillgänglig vård.

Kommunernas dragkamp om invånarna har börjat. En majoritet av de medverkande 106 kommunerna satsar på ett attraktivt och gärna sjönära boende. De har startat nära samarbeten med näringslivet och högskolor och vikten av hållbar utveckling, bra infrastruktur och en bättre kommunal service lyfts ofta fram.

Vi kan alltså se att elever och politiker i mångt och mycket är överens. Men generationsskiftet och den åldrande befolkningen innebär att kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera upp till 420 000 nya medarbetare inom en 10-årsperiod, enligt SKL:s beräkningar. Det behövs läkare, parkarbetare, jurister, plattsättare, stadsplanerare, lärare, socialsekreterare och snöröjare, för att nämna några yrken. Det är ett skäl till att SKL arbetar med information om välfärdsyrken i kampanjen Sveriges Viktigaste Jobb. Dragkampen om invånarna lär hårdna.

Som de 500 texterna vittnar om är utmaningarna i framtidens Sverige många, men här finns också en rik flora av förslag för vägen framåt. Först när alla aktörer – inte minst unga medborgare – jobbar tillsammans kan vi lägga en bra grund för nästa generation. Oavsett var den bor i landet.

Jesper Strömbäck

Sundsvall

Huvudsekreterare och kanslichef för Framtidskommissionen

Anders Knape

Karlstad

Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).