Gemensam vårdnad måste vara normen
Replik: Vårdnadstvister
Föräldraperspektiv dominerar tyvärr vårdnadstvister framför barnets bästa. Det har Mia Edwall Insulander rätt i, men hon landar fel i slutsatserna. Problemet är inte att socialtjänsten behöver mer resurser för att utröna barnets vilja.
I dag står föräldrarnas konflikt i centrum, där båda parter beskriver varandra som konfliktsorienterade och omöjliga. Det är ingen slump. Vårdnadstvisten är ofta ett eko av en uppriven separation. Det stora problemet är att lagen uppmuntrar konflikten.
Samarbetssvårigheter är nämligen grund för ensam vårdnad. Därför finns det starka skäl för den part som ser störst möjlighet att vinna tvisten att öka konfliktsnivån. Det är också vanligt att föräldrarna försöker påverka och vinna över barnet på sin sida. Att nysta i vem som har ”rätt” och vad ett litet barn som blir en bricka i föräldrarnas spel vill är inte lösningen.
Barn vill innerst inne att föräldrarna bara ska bli sams, men kan under press, påtryckningar och manipulation bli offer för ”Parental alienation syndrome” (PAS) och vända sig mot en förälder. Att manipulera sitt barn lönar sig tyvärr i dag. Lösningen är inte att uppmuntra mer av det.
Istället bör konflikten lyftas bort och gemensam vårdnad bli norm, utom när en av föräldrarna anses direkt olämpliga. Barnets bästa är alltid att ha två närvarande föräldrar. Deras konflikt sinsemellan hör inte ihop med vårdnadsfrågan.
Fredrik Schulte
Riksdagsledamot (M)