Professor: Så kan vi rädda planeten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-11-20

I går presenterades ytterligare en vetenskaplig sammanfattning av mänsklighetens största ödesfråga, som i risk överstiger faran med finanskris, ekonomisk depression och terrorism.

Med den kunskap vi har i dag är vi på väg mot en global uppvärmning av jorden som riskerar att nå fyra grader redan inom detta århundrade. En sådan framtid måste beskrivas för vad den är – en katastrof för mänskligheten.
 

Fönstret står fortfarande på glänt för att undvika denna dystra framtid för våra barn och kommande generationer. Men, vi är i ett globalt akutläge, och nu måste världen agera, annars når vi inom några år vad som kan betecknas som "game over" för ett stabilt klimat på jorden, med gigantiska konsekvenser.

Vad vi behöver nu är en global kraftsamling av samma magnitud som Marshallplanen efter 2:a världskriget. Vetenskapen har uttryckt denna nödvändighet under flera år, men nu finns tecken på att situationen kan vara än mer oroväckande än vi tidigare trott.

Jorden svarar inte långsamt på vår uppvärmning.I stället sker abrupta förändringar, såsom accelererad avsmältning av isen i Arktis. När detta sker accelereras uppvärmningen. Planeten blir sin egen värmekälla, från att hittills varit en kylande faktor på jorden.

Hela världen måste omedelbart genomgå en transformation. Vi måste ha en fossilfri värld 2050 och en hållbar förvaltning av våra ekosystem.

En räddningsaktion av världen bör innefatta fem steg:

1. En ny relation mellan vår moderna ekonomi och planeten måste etableras. Vår välfärd och utveckling för sju (snart nio) miljarder människor på jorden, måste ske inom jordens säkra manöverutrymme, som inkluderar tydliga vetenskapligt definierade globala miljömål. I
Sverige har vi en ledande ställning internationellt både vad gäller miljömålsarbete och forskningen om säkra planetära gränser, som nu bör erbjudas FN:s arbete med att omvandla Millenniemålen till globala hållbarhetsmål.

2. Innovation och hållbar utveckling måste ske underifrån, men för att skapa den globala revolution som nu världen behöver, måste världens alla länder enas om skarpa globala utsläppsmål för växthusgaser, införa en global kolskatt, och göra detta inom ramen för en rättvis fördelning av utsläpp bland världens alla länder. Ett omedelbart första steg är att ta bort dagens subventioner på hisnande 500-600 miljarder USD/år till fossil energianvändning.

3. Massivt stödja en global energiomställning till förnyelsebar energi. Tyskland visar nu vägen, med snart 50 procent förnyelsebar energi till 2020, trots nedläggning av kärnkraft.

4. Världen behöver en global omställning till hållbar livsmedelproduktion. Jordbruket i världen är den största enskilda källan till utsläpp av växthusgaser, den största konsumenten av vatten och den viktigaste drivkraften bakom avskogning och förlust av biologisk mångfald. Men, det behöver inte vara så. Vi har kunskap och teknik till hållbar intensifiering av jordbruket. Maten måste bli dyrare, ha bättre kvalitet och slängas i mindre omfattning.

5. Livsstil och värderingar måste diskuteras och den senaste kunskapen om risker och möjligheter delas bland alla människor i våra samhällen. Ett stort ansvar vilar på oss alla, men framförallt våra ledare, inom politik, vetenskap, civilsamhälle, trossamfund, kultur och idrottsrörelser.

Det är inte lite som står på spel, det är allt vi har, bokstavligen den biosfär som utgör grunden för våra liv.

Vi är den första generationen som vet detta. Nu måste vi agera.

Johan Rockström

Professor i Miljövetenskap vid Stockholms Universitet och chef för Stockholm Resilience Centre.