Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

TCO: En bra a-kassa gynnar svensk ekonomi, Borg

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-09-11

Arbetslösheten blir inte lägre för att de arbetslösa är fattiga

I lördags påstod finansminister Anders Borg att till och med en liten höjning av taket i a-kassan skulle kosta 30 000 jobb. Vår ­bedömning är att detta inte är sannolikt. Om så var fallet skulle de inkomstförsäkringar och omställningsavtal som facken träffat, och som regeringen hyllar i andra sammanhang, ha lett till tio­tusentals fler arbetslösa. Och så har inte skett. Tvärtom har avtalen gynnat svensk ekonomi och arbetsmarknad.

Arbetslöshetsförsäkringen har blivit den sämsta av alla välfärdsförsäkringar. Taket har inte höjts på tio år, trots att löner och priser har ökat under tiden. Detta hämmar svensk ekonomis ­utveckling och gör att färre personer vågar byta till ett mer osäkert, nytt jobb och till att de som blir arbetslösa allt mer sällan har sin inkomst skyddad vid arbetslöshet.

Vi vet från forskningen att en bra a-kassa, i kombination med en aktiv arbetsmarknadspolitik, gör att matchningen på arbetsmarknaden mellan utbildning och jobb fungerar bättre. Arbetstagare som ser att ett jobbyte ökar risken för arbetslöshet och ekonomisk risk blir mindre benägen att röra sig på arbetsmarknaden. Rörligheten på arbetsmarknaden ökar om de individuella riskerna med arbetslöshet minskar. Det ger högre produktivitet och tillväxt.

Det som avgör hur många jobb vi skapar är inte nivå på a-kassan utan annat, som efterfrågan i ekonomin, arbetskraftens utbildning, forskning, innovationer med mera. Inte att det svider hårt i plånboken om man blir arbetslös.

Den som tjänar 25 000 kronor, blir arbetslös och ska leva på a-kassa får ut 14 960 kronor före skatt. Det är 70 procent av lönen. Den som tjänar 3 000 får också 14 960 kronor och det betyder en halvering av inkomsten. Att förlora jobbet i dag kan för många betyda kris i hushållsekonomin. Det beror på att den högsta möjliga ersättning man kan få från a-kassan är just 14 960 kronor. Så har det varit sedan den höjdes senast, år 2002. Priser och löner har ökat, men a-kassan har legat stilla.

Att vara med i en a-kassa är också för dyrt för många, upp till över 400 kronor per månad för en del serviceyrken. De differentierade avgifterna skulle leda till fler jobb, något ingen verkar tro på i dag. Den största effekten har blivit att fler står utanför a-kassan och tvingas till bidragsberoende från kommunen.

Ytterligare en orsak till att många står utanför försäkringen är ­också de hårdare villkoren som stänger ute både stora grupper deltidsarbetande och studenter. Därför bör också de högsta avgifterna till a-kassan sänkas och villkoren för att få ersättning ­mildras.

TCO avser under hösten att presentera ett förslag till en bättre och robust arbetslöshets­försäkring som omfattar fler, ger ekonomisk trygghet så att man vågar byta jobb, och vågar ta osäkra jobb. Att höja taket i a-kassan är en av de viktigaste frågorna. Vi har LO och Saco med oss i kravet på höjt tak, likaså oppositionen och dessutom Centerpartiet och Folkpartiet.

Jag tror att Anders Borg snart också ser att en bra arbets­löshetsförsäkring gynnar produktion och rörlighet, är ett bra stöd för arbetslinjen och en självklar del i den svenska välfärdsmodellen som vi alla vill värna och utveckla.

Eva Nordmark