Museum  åt diktaturen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-01-01

Henrik von Sydow, riksdagsledamot (m): Stärk demokratin med historia

För demokratins skull: starta ett diktaturmuseum!

För att bekämpa svenska ungdomars okunskap om diktaturer behövs en plats där forskning kan lyftas fram och utvecklas.

I sin aktuella bok ”Hejdå, Östeuropa” (Timbro) skildrar journalisten Erik Zsiga de forna kommunistdiktaturernas snabba omvandling till marknadsekonomi och demokrati. Samtidigt finns det skäl att påminna oss om varför diktaturblocket i Östeuropa rämnade; för att vinna stöd för demokratins idéer idag måste vi påminna om diktaturens övergrepp i historien.

Föreningen Upplysningen om kommunismen publicerade i våras en undersökning om svenska ungdomars kunskap om kommunism som på flera sätt är en varningsklocka.

I undersökningen avslöjades en osäkerhet om grundläggande begrepp som skillnaden mellan demokrati och diktatur. De 1 004 svaren från personer i åldern 15–20 år visar att kommunistdiktaturernas brott mot mänskligheten så gott som helt är bortglömda. 90 procent känner inte till Sovjetkommunismens koncentrationsläger Gulag, 40 procent anser att kommunismen bidragit till ökat välstånd. Omkring en femtedel tror att kommunismen inte skördat några offer när det i själva verket handlar om hundra miljoner döda.

Bristande historia ger också en dålig orientering i nutiden; 82 procent vet inte att Vitryssland är en diktatur. För att avsluta med något trots allt positivt – undersökningen visar också att 95 procent av skolungdomarna känner till Auschwitz.

I sin första regeringsförklaring förkunnade statsminister Fredrik Reinfeldt att regeringens intention är att stödja ett upplysningsarbete om kommunismens brott mot mänskligheten.

Det är viktigt; vi kan inte ta demokratins idéer för givna. Med en bred syn på vår historia inser vi att demokrati och mänskliga rättigheter bara existerat som bärande principer under en ytterst begränsad tid. Därför pekar undersökningen inte bara på problem med historiekunskaperna i skolan utan på ett direkt demokratiproblem. De senaste årens våldsamma vänsterdemonstrationer – EU-kravallerna i Göteborg 2001, de återkommande ”Reclaim the Streets”-manifestationerna och sabotage mot politiska partier – visar att unga inte drar sig för att använda våld som ett verktyg för att nå politiska målsättningar. Vi vet vad en sådan politisk utveckling kan leda till och därför är det angeläget att vinna fler för demokratins idéer.

I flera av de länder som under stora delar av 1900-talet var under kommunistiskt förtryck har nu inrättats minnesmuseer. Museernas uppgift är att lyfta fram och utveckla minnet av de brott som i diktaturernas regi utfördes under 1900-talet.

Vi i Sverige borde göra detsamma. Vi borde skapa en plats där forskningen kan lyftas fram och utvecklas. Vi kan inte ta vår frihet för given. Varje generation måste vinnas för demokratin; det är dags att upprätta ett diktaturmuseum som sprider kunskap om totalitarismens brott.

Det vore en insats för att långsiktigt stärka demokratins idéer.

Dagens debattör

Henrik von Sydow

31 år, Riksdagsledamot (m),

Halmstad.