Så plågas hönsen inför påskhelgens äggfrossa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2012-04-06 | Publicerad 2012-04-03
Hönorna lever på en yta som motsvarar ett A4-papper
Under påskveckan sätter vi i Sverige i oss miljoner ägg, påhejade av livsmedelsbutikernas reklam och tidningarnas bilagor med påskrecept. Traditionen att äta ägg till påsk har att göra med att hönorna började lägga ägg igen när våren kom. Den ursprungliga hönan lade bara ägg en till ett par gånger om året för att föda fram kycklingar, precis som alla andra fåglar.
Genom hård avel och manipulation med ljusprogram, som lurar hönans biologi till att tro att det är ständig vår, har människan skapat hönor med en onaturligt hög äggproduktion. I Sverige finns 6,5 miljoner värphönor och en tredjedel av dem lever sina liv på en yta som per höna motsvarar ett A4-papper. Föreställ dig att aldrig under din livstid kunna sträcka ut kroppen. En höna i en bur har inte ens tillräckligt utrymme för att sträcka på vingarna.
Sedan påsken 2008 bedriver Djurens Rätt en kampanj för buräggsfria matbutiker. Under kampanjens gång har Hemköp och PrisXtra valt att plocka bort buräggen från sina butiker. Men värre är det med ICA – landets största livsmedelsföretag med nästan hälften av den svenska marknaden. ICA ensamt ansvarar för att omkring 200 000 värphönor i dag hålls instängda i burar.
En fjärdedel av ICA:s butiker säljer fortfarande burägg. Att många konsumenter vill se en skärpning från ICA:s sida står helt klart, och många enskilda ICA-butiker har valt att inte längre sälja burägg. Medkännande ICA-handlare och konsumenter verkar därmed ha tagit ett större moraliskt ansvar för hönorna än vad ICA centralt hittills har velat göra.
ICA själva ser en trend som handlar om att konsumenterna vill veta var livsmedlen kommer ifrån. En gissning är att den trenden kan leda till att fler väljer bort buräggen, men när det gäller ägg finns det olika märkning och det kan vara snårigt för konsumenten att veta vad man ska köpa. För att en bur ska vara tillåten ska den innehålla sandbad, sittpinne och rede. Detta är en modifierad eller, som branschen själv föredrar att kalla det, "inredd"#, bur. Buren har ändå gallergolv och ger varje höna motsvarande ett A4 att röra sig på. Trängseln är uppenbar.
Det vore inte särskilt radikalt att förbjuda burhållning av hönor genom lagstiftning. Schweiz är ett exempel på ett land som redan gjort det. Tyvärr verkar som att det enda som kan bädda för ett förbud i Sverige är att handeln slutar att sälja burägg.
Vi konsumenter måste sluta köpa burägg, men vi bör samtidigt inte acceptera att handeln helt lägger över ansvaret på konsumenten. Låt oss kräva att handeln tar ansvar för de produkter som de säljer, på samma sätt som några kommuner faktiskt försöker ta ansvar genom att ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling eftersom de inte längre vill servera burägg till sina barn och gamla i skola och äldreomsorg. Min erfarenhet är att konsumenter efterfrågar produkter där djuren har behandlats väl. Inte heller ICA vill att djur ska behandlas grymt, men när djurskyddet ska vägas mot vinst brukar omsorg om djuren väga lätt. Vi som konsumenter måste säga ifrån och ICA måste ta ansvar för hönorna. Att buräggen försvinner är det absolut minsta vi kan begära. När det gäller ägg från hönor i bur behöver ICA inte ens grubbla över om hönan levt ett bra liv. Det har hon inte. Djurens Rätt vill därför:
att ICA och andra matvarubutiker säger nej till burar och upphör med försäljningen av ägg från burhönor
att burägg undviks i offentlig upphandling
Camilla Björkbom