Slå ihop C och FP till ett enda parti
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2012-03-28 | Publicerad 2012-03-27
Ungdomsförbunden: Sverige behöver skapa en enad liberal kraft - vi kan visa moderpartierna vägen
Sedan 1970-talet har det diskuterats om Centerpartiet och Folkpartiet borde gå samman och bli ett parti. Efter åtta års Allianssamarbete står det tyvärr helt klart att man inte tillräckligt ofta gjort gemensam sak i regeringen för att driva på för liberala förslag. Arbetsmarknadspolitiken står och stampar och förutsättningarna för företag är fortfarande inte vad de borde vara. Reformtakten har stannat av. En inre liberal kraft hade kunnat råda bot på det.
Egentligen är det två politiskt sett ganska lika partier det handlar om. Visst finns kärnkraftsfrågan, och självklart skulle det behövas en djup debatt om EU innan ett samgående. Men samtidigt finns många idéer att enas kring. Idéer om friheten som ett grundläggande värde för människan och insikten att utveckling och tillväxt bör vara naturliga delar i ett hållbart samhälle.
Samtidigt finns ett långtgående motstånd i bägge partierna i frågan om sammanslagning. Det brukar talas om stora skillnader i partikultur. Och visst stämmer det delvis. Centerpartiet brukar betona sin folkrörelsetradition, och upplever Folkpartiet nästan som elitistiskt. Folkpartiet, å sin sida, är ofta noga med att peka på forskning och rationalitet som grund för sin politik, och uppfattar Centerpartiets ställningstaganden som slumpmässiga.
Vi tror att dessa hinder är överkomliga. Som förbundsordföranden ser vi större politiska skillnader inom våra respektive ungdomsförbund än mellan dem, även om vi, precis som våra moderpartier, har organisatoriska skillnader. Den kommande generationen liberaler är långt mer stolta över sina idéer än sina organisationer. Organisationen är inget självändamål, den är ett medel för liberal politik i Sverige och världen.
Den liberala splittringen i Sverige har alltför länge gått ut över möjligheterna att driva liberal politik. Det handlar inte om att vi misstror våra partiers politik - tvärtom. Vi är övertygade om att det är dessa idéer som kommer att bygga Sveriges framtid. Uppdelningen i två partier är främst ett kommunikativt problem. Vi inser att någon hopslagning omöjligen kommer eller kan ske i morgon. Detta vare sig av partierna eller ungdomsförbunden. Men vi måste börja bygga för ett framtida gemensamt parti nu om det ska kunna bli ett starkt sådant. Risken finns annars att en sammanslagning sker om det ena eller andra partiet förlorat sin representation i riksdagen, och då genom att det utslagna går upp i det som finns kvar. Ett sådant förfarande skulle orsaka enorma interna stridigheter och göra mer skada än nytta. Det måste finnas en ömsesidighet och jämlikhet när partierna närmar sig varandra.
Därför ser vi det som naturligt att det första steget som tas är att partiernas framtid - ungdomsförbunden - börjar samarbeta mer med varandra. Vi behöver se till att nästa generation partister inte fastnar i gamla fördomar och att ungdomsförbunden träffas och diskuterar för att vitalisera den i dag allt för stillastående liberala ideologiska debatten.
Ungdomsförbunden skulle därefter kunna visa vägen för moderpartierna, och därmed skapa en framtid för liberalismen i Sverige. I en tid där allt fler uppgifter läggs på staten och där medborgarnas fri- och rättigheter åter igen börjar inskränkas ser vi det som en absolut nödvändighet att frihetens idéer står representerade i våra folkvalda församlingar - partiflaggen de representeras under måste alltid komma i andra hand.
Adam Cwejman
Hanna Wagenius