Tvinga kommunerna ta emot flyktingbarn
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-03-22
Debattörerna: Det är med avsky vi ser hur barnen blir offer för angrepp
I år kommer rekordmånga flyktingbarn att söka asyl i Sverige. Att barn som under svåra omständigheter flytt sitt land ska få ett värdigt och varmt välkomnande finns det stor enighet om. Men i Sverige ser verkligheten annorlunda ut.
Bråk, trakasserier och sabotage på barnhemmen och mot barnhemmen är förekommande. Detta är oacceptabelt.
Dessa institutioner är sår bara och vanliga mål för främlingsfientliga och det är med avsky vi ser hur barnen blir offer för angrepp.
Solna är en av sex kommuner i landet som ansvarar för att omedelbart ta hand om flyktingbarn när de kommer till Sverige. Som mottagarkommun är vi i Solna glada över att få ta emot så många flyktingbarn. Samtidigt är det ett problem att så många andra kommuner inte vill ta samma ansvar.
Systemet är uppbyggt så att mottagarkommuner som Solna har en ständig beredskap när barnen anländer men att barnen sedan ska hitta placeringar även i andra kommuner.
Problemet vi står inför är att kommuner i landet inte tar det ansvaret i tillräckligt hög utsträckning. Med en utveckling där några få kommuner tar hand om väldigt många flyktingbarn riskerar placeringarna bli mer institutionsliknande istället för att vi hjälper barnen hitta bra familjehem.
Med sämre placeringar försvåras möjligheterna till utbildning, arbete och andra insatser. Utan ett bra familjehem har ett flyktingbarn mycket svårare att integreras i det svenska samhället.
Eftersom kommunerna inte tar sitt ansvar på frivillig väg bör regeringen gå vidare med att göra det obligatoriskt för alla kommuner att delta i mottagandet. Då skulle barnen inte vara koncentrerade till samma plats utan de kunde hjälpas att komma till olika familjer, skaffa sig vänner och få en trygg och säker tillvaro.
Vi ser även hur dessa ungdomshem har en negativ inverkan på barnen, där små barn hamnar i ett råare sällskap bland äldre ungdomar, där till och med vissa asylsökande av rädsla för avslag inte berättat sanningen om sin ålder. Därmed skapas en otrygg boendesituation för den 13-årige pojken som får dela hem med en 20-årig man. Det har även funnits incidenter när barnen fått en felaktig medicinsk behandling på grund av att svenska myndigheter haft felaktiga åldersuppgifter. Därför bör åldern för asylsökande medicinskt fastställas om barnet saknar identitetshandlingar.
Det har funnits en kritik mot förslaget om att staten ska göra det obligatoriskt för kommunerna att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Kommunpolitiker värnar om det vi kallar för kommunalt självstyre. Men kommunalt självstyre bygger också på ett stort ansvarstagande. I mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen har kommunerna velat ha frihet utan ansvar. Det är vad som har lett till att vi har ett system som inte får fram tillräckligt med platser vilket drabbar de allra svagaste, de ensamkommande flyktingbarnen.
Det kommunala självstyret handlar inte om att varje kommun ska ha rätten att tacka nej till att utföra viktiga välfärdsuppgifter. Friheten består i att bestämma hur man ska utföra uppgifterna på ett bra sätt. Ingen kommun har rätt att tacka nej att hjälpa hemlösa, barn med särskilda behov eller andra grupper som behöver kommunens hjälp. Så varför skulle en kommun få tacka nej till att ta emot ett flyktingbarn?
Regeringen har under lång tid jobbat för att öka kommunernas mottagande. Idag ersätts också kommunerna av staten för de kostnader som förenas med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Trots detta vägrar svenska kommuner ta sitt ansvar på frivillig väg. Därför riktar vi nu en uppmaning till regeringen att göra det obligatoriskt för alla kommuner att delta i flyktingmottagandet.
Lars Rådén
Hanif Bali