Ge unga chansen att skaffa sig ett arbete

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-02-27

Debattören: Facken och företagen bromsar lärlingsutbildningarna

100 000 svenska ungdomar under 25 år varken studerar eller arbetar. Detta kan inte fortgå, varken för ungdomarnas del eller för Sveriges. Våra ungdomar måste få chansen att kunna förverkliga sina drömmar om ett arbete och ett gott liv.

Ändå bromsar företag och fack de möjligheter till både utbildning och jobb som lärlingssystemet innebär. De hyser helt naturligt stora tveksamheter till att ta in 16-åriga ungdomar som saknar både utbildning och yrkeserfarenhet. Just därför är det så angeläget att dessa ungdomar bereds plats att lära sig ett yrke från grunden. Där kommer den erfarna och engagerade handledaren på arbetsplatsen in som nyckelperson.

För oss friskolor som arrangerar lärlingsutbildningar inom olika yrken är bristen på lärlingsplatser ett av våra största problem. Nu måste regeringen initiera en dialog med skolor som vill ge ungdomarna en chans i livet och med företag och fack som motvilligt bidrar till lärlingsplatser.

Den nationella lärlingskommittén lade i november 2011 fram sitt slutbetänkande där man främst pekar på behovet av kvalitet i utbildningen i stället för kvantitet, men även på behovet av att göra administrationen runt lärlingsutbildningen enklare genom att undvika att skapa en för stark regelbyråkrati för företagen som skall tillhandahålla lärlingsplatserna.

Nu ligger förslagen – det är dags för regeringen att reagera. Men även företagen, arbetsmarknadens parter och utbildarna måste ta sitt ansvar och göra sitt till för de ungdomar som inte hittat rätt i starten och nu både är utan utbildning och arbete. De utgör en mycket stor resurs när de stora pensionsavgångarna vi står inför skall ersättas.

Företagen behöver öppna upp för att erbjuda lärlingsplatser. Arbetsmarknadens parter behöver bereda vägen och tillgodose både företagens och lärlingarnas intressen. Och utbildarna måste skapa en rejäl plattform för utbildningen genom att tillhandahålla kompetenta yrkeslärare, vilket det är brist på i dag. De måste även utbilda handledare på företagen samt ge dem resurser att leda lärlingsutbildningen på plats. Genom dialog kan vi gemensamt finna de rätta formerna. Men regeringen måste ge tydliga direktiv och incitament.

Genom en effektiv och välstrukturerad lärlingsutbildning får Sverige två parallella utbildningslinjer som leder fram till en yrkesexamen – det traditionella yrkesgymnasiet baserat på gymnasiestudier och praktik utvidgas med en lärlingsutbildning med praktiskt arbete på arbetsplatsen kompletterad med teori.

Detta ger oss en i Europa unik position och stora möjligheter att få en ny välutbildad yrkeskår. I övriga Europa har lärlingsutbildningen en lång tradition och det är dags för oss i Sverige att ta till oss det bästa av det goda.

En försöksverksamhet med lärlingsutbildning har pågått sedan 2008. I huvudsak har den anordnats av friskolor med såväl yrkesgymnasier som vanlig gymnasieutbildning på programmet. Vi står inför helt nya utmaningar om en lärlingsutbildning nu skall etableras på bred front. Det gäller att utbilda yrkeslärare och handledare på företagen. Men även att ge skolorna möjligheter att skapa ändamålsenliga utbildningslokaler i lätta industriområden genom att vara mer generösa i att bevilja bygglov. Det är svårt att bedriva praktisk yrkesutbildning i kontorslandskap.

För att detta skall blir framgångsrikt behöver vi handlingskraft från regeringen, engagerade aktörer bland företagen, facken, arbetsgivarorganisationerna och utbildarna.

Vi är redo.

Raja Thorén