Hjälp oss att bli av med vargen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-12-29 | Publicerad 2011-12-22

Debattören: ”Vargexperimentet med landsbygden som insats måste upphöra”

Vargen står på klippbranten i vinternatten. Månljuset tecknar med svarta konturer landsbygdens nye kejsare mot den stjärnklara himlen. Iklädd storstadens naturromantiska klädedräkt ylar kejsaren ut sitt budskap. Nu har jag tagit över. Det är ni som skall anpassa er efter mig och inte tvärtom. Storstadsborna älskar min häftiga image så politikerna kontrollerar jag också, yyyyeeee.

Vem är då den nye kejsaren på landsbygden? Vargen i Sverige tillhör en ras som finns i 150 000 till 200 000 exemplar på det norra halvklotet. Den svenska vargstammen på några hundra vargar är ur en global synvinkel felräkningsvargar och dessutom starkt inavlade. Vargen är inte utrotningshotad och enligt forskaren på Grimsö, Olof Liberg, så påverkar den heller inte det svenska ekologiska systemet.
 

Vi som bor i en levande landsbygd i eller nära ett vargrevir vet vad som gäller. Hundar har dödats, småviltsjakten med hund har upphört, får har dödats och älgstammen har minskat drastiskt. Rädslan för vargen, oavsett om den är befogad eller ej, hämmar vardagslivet och begränsar friheten för många människor. Landsbygden blir mindre attraktiv att bo och verka i. Närproducerade livsmedel blir dyrare då verksamhet blir mera kostsam om man skall minimera riskerna för vargangrepp. Det öppna landskapet krymper, naturens mångfald minskar och den traditionella landsbygdskulturen hotas.

Var finns då de positiva konsekvenserna av vargar på landsbygden? Jag hittar inga, men de måste ju finnas. Varför skulle vi annars införa vargar i Sverige och betala hundratals miljoner av skattemedel varje år? Ekvationen går inte ihop.

Är det kanske så att vargkejsarens nya naturromantiska kläder förför storstadsväljarna så att politikerna inte vågar se det vi ser? Kan ingen treåring från storstaden stiga fram och tala om för politikerna att vargkejsaren faktiskt är helt naken.
 

När vargen drabbar landsbygden uppstår behov av att komma samman och diskutera. Möten inplaneras. Länsstyrelsen och LRF deltar. Hur går vi vidare, hur löser vi problemet? Frågorna förblir obesvarade. Alla går från terapimötet med en känsla av förnedring och desperation.

Vilken rätt har en majoritet att belasta en minoritet på ett sätt som denna minoritet upplever som orättvist och orättfärdigt? Vilket parti eller organisation ställer upp för oss? De lokala politikerna förstår och vill agera men frågan är redan fastlåst i partitopparna högt över deras huvuden.

Känslorna formar konkreta åtgärder. Ett enfrågeparti har bildats, Naturdemokraterna, med visionen om noll antal vargar i Sverige. Tio kvinnor i ett utsatt vargområde har gått samman för att uppvakta regeringen med en namninsamling mot den förda vargpolitiken. Under tiden rapporteras misstänkta vargangrepp på hästar, vargar har setts mitt på dagen ett stenkast från förskolan och på kvällen i motionsslingan.
 

Snälla storstadsbor, hjälp oss! Vi vill inte bli varghatare. För oss är våra skogar och ängar vad Stockholms skärgård är för er. Er segling är inte hotad men hos oss bestämmer vargkejsaren. Förstår ni hur vi känner? Lär er mer om vargen och livet på landet! När ni sedan upptäcker hur pinsamt naken kejsaren är, så säg det till politikerna. De lyssnar på er men negligerar oss.

Politiker, en levande landsbygd kan inte leva tillsammans med vargar. Skall vi ha vargar, så måste vi reservera utrymme för dem, en egen naturpark. Det är inte konstigare än så och inget nytt påfund.

Vargexperimentet med landsbygden som insats måste upphöra. Det är en viktig demokratifråga där landsbygdens folk måste respekteras, inte negligeras.

Magnus Bohman