Sänkta löner till unga skapar inte fler jobb

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-07-03 | Publicerad 2011-07-01

Facken: Arbetsgivarna anställer inte fler bara för att det blir billigare

Under våren har näringslivsorganisationer på bred front gått till attack mot de kollektivavtalade lägstalönerna, förvånansvärt nog understödda av finansminister Anders Borg.

För höga ingångslöner hindrar unga från att få jobb, hävdar debattörerna. Vissa näringslivsekonomer går till och med så långt som att peka ut lägstalönerna som den främsta orsaken till barnfattigdomen i Sverige (artikel i Expressen 5 maj 2011). Arbetsgivarorganisationen Almega har föreslagit frysta lägstalöner under en tio-årsperiod, vilket i praktiken innebär en kraftig sänkning av lönenivån.

Det är dags att skilja myten från sanningen när det gäller kollektivavtalets lägstalöner. Är ungdomars löner verkligen för höga och skulle fler arbetsgivare vilja anställa fler unga om de var billigare i drift?

Fackförbunden Handelsanställdas förbund och Hotell- och restaurangfacket har låtit granska lägstalönernas betydelse inom handeln och hotell- och restaurangbranschen. Resultaten kommer att diskuteras vid ett seminarium under Almedalsveckan. Granskningen visar tydligt att arbetsgivare inte skulle vara mer benägna att anställa ungdomar om de behövde betala mindre för dem.

I rapporten granskas utfallet av regeringens satsning på lägre arbetsgivaravgifter för den som anställer unga personer. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kan kostnadsmässigt jämställas med en sänkning av lägstalönen med 13,8 procent. Men sedan 2007, då regeringen genomförde sin satsning på sänkta arbetsgivaravgifter, har andelen anställda ungdomar mellan 18 och 26 år inte ökat, som tanken var, utan tvärtom minskat något.

Lägstalönerna garanterar att ett omvandlingstryck upprätthålls - det vill säga att jobb med lägre produktivitet gradvis ersätts av jobb med högre lön och bättre produktivitet. Detta främjar branschers utveckling.

I USA, där en större andel av befolkningen är sysselsatt inom handeln eller hotell- och restaurangbranschen, finns anställda i livsmedelsbutiker vars enda uppgift är att packa ner varorna i kundens matkasse. Sådana jobb kan endast finnas på en arbetsmarknad med extremt låga lönenivåer. I USA är lägstalönen 9000 kronor för en heltidsanställning, vilket är nära hälften av de svenska lägstalönerna. Rapporten visar att detta slår igenom på löneläget för alla anställda, som är mycket lägre i USA. De avtalade lägstalönerna håller alltså uppe lönenivån även för äldre anställda i dessa branscher.

Sammantaget finns ingenting som tyder på att fler unga skulle få jobb om de fick mindre i lön. Handels och Hotell- och restaurangfacket kommer heller aldrig att acceptera att lägstalönerna sänks i våra branscher, där många redan har otrygga anställningar, jobbar deltid och har svårt att få lönen att räcka till. Man kan fråga sig varför det är just lönerna för de redan lägst avlönade som ska sänkas?

Kravet på lägre löner och billigare arbetskraft kan i förlängningen leda till en låglönemarknad liknande USA, där människor måste ha både tre och fyra jobb för att försörja sig. Vi vill inte att Sverige ska bli ett sådant samhälle. Ungdomar och alla andra anställda inom handeln och hotell- och restaurangbranschen har lika stor rätt som alla andra till bra villkor och en lön som går att leva på.

Lars-Anders Häggström

Ella Niia