Monarken slipper jobbiga motfrågor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-04-30 | Publicerad 2011-04-29
Debattören: TT:s födelsedagsintervju med kungen onödigt inställsam
I dag fyller kungen 65 år, och uppnår därmed den allmänna pensionsåldern som gäller för de flesta svenskar. Men Sveriges statschef har inga planer på att dra sig tillbaka trots att han och monarkin har lägre stöd hos undersåtarna än på länge. Endast en av tre har stort förtroende för kungahuset, enligt den senaste mätningen från SOM-institutet. Carl XVI Gustaf är med andra ord en monark i motvind.
Inför högtidsdagen har TT intervjuat jubilaren. Bland alla meningslösa och förutsägbara svar han ger på de meningslösa och förutsägbara frågorna han alltid får, är det två som jag fäster mig särskilt vid.
”Inför det som kungen kallar 'det nya Europa', EU:s utvidgning, fanns en oro hos honom. 'Man visste ju inte riktigt var vi skulle hamna i det här stora samfundet. Min roll, skulle den försvinna och bli uppsugen av den europeiska tanken?'? I stället tycker han att monarkiernas ställning i Europa har stärkts.”
Exakt vad menas med detta? Hur är det möjligt att TT-reportern inte utmanar kungens svar med en eller två motfrågor? Hur kan han tycka att monarkiernas ställning i Europa stärkts, nu efter SOM-institutets mätning som visar att förhållandet är det motsatta i hans eget hemland?
Men denna passage i intervjun är inte den värsta. Den kommer på slutet, som om händelserna kring publiceringen av vår bok ”Den motvillige monarken” i höstas bara är en parentes i kungens liv.
”Det är självklart aldrig roligt att bli uthängd på det sättet som jag blev, och många med mig. De hängde ju ut många andra, det är kanske det som är det mest tragiska i sammanhanget”.
Hur är det möjligt att TT låter statschefen komma undan med det svaret? Låt oss för minnets skull sammanfatta varför boken i sin genre väckte den största uppståndelsen i modern tid:
Vi avslöjade hur kungen och hans närmaste festgäng under decennier underhållits på sina tillställningar av unga kvinnor, hur kungagänget hyrt in sig på gangstern Mille Markovic svartklubb och utnyttjat hans strippor, hur kungen besökt strippklubben Gold Club i Atlanta under sitt officiella besök under OS.
Vi avslöjade med andra ord att kungen levt ett dubbelliv som starkt kontrasterar mot de kärnvärden kring familjen och jämställdhet som Sverige står för såväl nationellt som internationellt och hur hans privata excesser riskerar att dels undergräva förtroendet för det ämbete han är satt att sköta, dels utgör en säkerhetsrisk för honom personligen och för nationen. Kungen har levt ett privatliv som på många sätt inte alls är ”för Sverige i tiden”, utan är en upprepning av gammalt klassiskt kungamönster – man tar för sig av de kvinnliga undersåtarna.
Men när TT träffar kungen låtsas båda parter som om det regnar. Kungens ord ”uthängd” och ”tragiskt” faller naturligtvis tillbaka på monarken själv. Vad som är tragiskt är väl knappast att vi skrivit det som många redan kände till – eller sagt sig känna till. Det tragiska är snarare att kungen överhuvudtaget levt detta dubbelliv. Och om kungens festglada vänner känner sig uthängda var det kanske på tiden. Enligt vad som sägs får de inte längre leka med honom, och om vi med vår bok bidragit till detta känner jag mig stolt.
TT borde ompröva sitt hovsamma tonläge. Har inte Sveriges största och viktigaste nyhetsbyrå lärt sig någonting av debatten i höstas och vintras, inte minst diskussionen om SVT:s ”Året med kungafamiljen”, som kritiserades för sitt friserade och inställsamma innehåll?
Thomas Sjöberg