Kvinnor och barn är krigets första offer
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2011-03-23
Lasse Bengtsson: Nya skandalbilderna från Afghanistan väcker avsky mot trupperna
Sanningen är krigets första offer, brukar det ju heta. Ja, tillsammans med de civila.
Nu har Afghanistans president, Hamid Karzai, inlett processen att de afghanska styrkorna gradvis tar över säkerhetsansvaret i landet från de utländska trupperna. En av de avgörande uppgifterna blir att få ner antalet civila dödsoffer.
Frågan har fått nytt bränsle inte minst av de chockerande bilder som tyska Der Spiegel publicerat av amerikanska soldater, som poserar med döda, nakna och skändade afghaner. Civila afghaner.
En tidigare händelse som upprört var när en grupp afghanska pojkar för en tid sedan var ute och samlade brännved i Kunar-provinsen i norra Afghanistan. Pojkarna blev upptäckta av Natos attackhelikoptrar, som tog dem för talibaner, trots att de var så små.
Nio av dem, alla under 12 år – den yngste bara 8 – dödades. Den överlevande, 11 år gammal, berättade att helikoptrarna cirklade över pojkarna när de letade efter veden, sedan steg de upp mot himlen, avfyrade raketer och sköt därefter pojkarna en efter en med sina kanoner.
Inte så att afghaner är ovana vid ständigt dödande. Även av barn. Tvärtom. Man är alldeles för van. Det var nog det att det nu, det här senaste året, har varit ännu värre än tidigare. Enligt den FN-rapport, som publicerades härom veckan, dödades 2 777 civila afghaner 2010. Åtta varje dag. Det är 15 procent mer än 2009 och det största antalet sedan den USA-ledda invasionen 2001. Antalet dödade barn ökade ännu mer, med 21 procent.
Men även om en majoritet av de civila har dödats av talibaner, innebär de här siffrorna ett stort problem för Nato-styrkorna. Faktum är, att det bara under 2010 dödades lika många civila afghaner, som det har dödats utländska soldater ända sedan invasionen 2001. Ungefär 10 gånger fler dödade afghaner än utländska soldater, alltså.
Det här förklarar det starka motståndet mot den utländska truppnärvaron. Kriget skapar döda. Och varje dödad civil afghan riskerar att öka stödet för talibanerna. De finns ju dessutom kvar när de utländska trupperna lämnat landet.
Ett antal Isaf-aktioner med många dödade civila den senaste tiden, har gjort att President Karzai har hamnat på rejäl kant med sina amerikanska beskyddare. Ytterligare förstärkt när presidentens egen kusin nyligen sköts till döds under en av många kontroversiella, nattliga amerikanska raider i Kandahar-provinsen. Och av att USA:s högste befälhavare, general David Petraeus, enligt Washington Post, hade sagt att en del av de döda barnen i samband med en Nato-attack i Kunarprovinsen, hade bränts till döds av sina egna föräldrar.
De civila dödsoffren gör det också svårare för USA att med trovärdighet hävda att den militära kampanjen går bra. Alla de afghaner, som i stort sett dagligen ser släktingar och vänner dödas, kan självfallet inte hålla med. Talet om militära framgångar klingar ihåligt.
Om det civila dödandet fortsätter, om ingen ställs till svars för det, samtidigt som den oerhörda allmänna korruptionen får fortgå, innebär det stora problem både för president Karzai och hans beskyddare i väst. För att inte tala om det redan så plågade afghanska folket.
Svenska Afghanistankommittén fortsätter under tiden med sin långvariga och beprövade metod att väva trådar till det afghanska folket. Att arbeta förtroendefullt tillsammans. Utbilda, bygga och förena. För att på det viset skapa utveckling på sikt, förhindra ytterligare dödande och bidra till fred.
Lasse Bengtsson