Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tobias, Tim

Genväg till framtiden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-11-09

Siv Andersson: Om 20 år gör vi egna DNA-analyser i hemmet

SNABB UTVECKLING För 20 år sedan handlade den genetiska forskningen om att studera enstaka gener som var kliniskt intressanta. I dag har forskarna kartlagt det genetiska materialet för mer än 500 organismer och tusentals projekt är på gång över hela världen. Utvecklingen av DNA-teknologin har gått rasande snabbt.

I det tysta sker en genteknisk revolution som kommer att påverka framtiden inom samhällets alla områden, hälsa, livsmedel, energi och miljö. Inom kort kommer de flesta av alla nu levande organismer att vara karakteriserade på genetisk nivå. Att göra en DNA-analys kan i framtiden bli lika lätt som att mäta pulsen och kanske blir det om 20 år lika vanligt att dagligen testa aktiviteten av sina gener som att kolla sin e-post.

Redan idag har enskilda personer kartlagt sin egen personliga genuppsättning. Om man går in på nätet kan man jämföra arvsmassorna för två av de stora konkurrenterna inom DNA-forskningen, Craig Venter och James Watson. Om vi bara vore bättre på att tolka informationen skulle vi förmodligen kunna säga både det ena och det andra om dessa två herrar. I framtiden blir det kanske ditt och mitt genetiska arv som ligger ute på nätet till allmän beskådan.

Utvecklingen av DNA-teknologin har gått rasande snabbt! För 20 år sedan handlade den gentekniska forskningen om att studera enstaka gener som var kliniskt intressanta. För drygt 10 år sedan vann Craig Venter och hans team TIGR kampen om att bli först i världen med att kartlägga hela arvsmassan för en enkel bakterie. Nästa milstolpe var människans arvsmassa där segern delades lika mellan två konkurrerande lag, HUGO och Celera, som båda gick i mål år 2001. I dag har forskarna kartlagt det genetiska materialet för mer än 500 olika organismer och tusentals projekt är på gång är på gång över hela världen. Och nu ger man sig på fossilen. Svante Pääbo som Time Magazine nyligen rankade som en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen försöker förstå generna som skiljer den moderna människan och Neanderthalaren.

Nästa utmaning blir de stora världshaven. Vilka DNA-sekvenser finns i havens djup? Precis som de stora expeditionerna på 1800-talet far forskarna nu över världshaven och pumpar upp liter efter liter med vatten som analyseras i DNA-instrumenten.

Under en enda resa längs USAs ostkust upptäcktes flera miljoner nya gener! Resultaten tyder på att vi hittills bara känner till 1 procent av mikroorganismerna här på jorden. Återstående 99 procent är helt outforskade! Naturen har redan genmanipulerat i massiv skala, man behöver bara ge sig ut och leta efter den genetiska variant man vill ha, i haven, i jorden, i luften och bland bergen.

DNA-data som för 10 år sedan spottades ut av 100 instrument under ett år kan idag samlas av ett instrument på några få timmar. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer samma mängd data om ytterligare 10 år att kunna produceras på en millisekund. Att lära sig läsa det genetiska språket kommer att bli lika självklart som att lära sig läsa engelska i skolan. Kanske kommer den nya teknologin att sprida sig ända in i vardagsrummen. Kanske kommer vi själva att kunna analysera genetiken bakom våra sjukdomar, våra husdjur, vår släkt och vårt åldrande. Kanske blir instrument för DNA-analyser lika vanliga i hemmen som datorer.

Vad kommer all denna information om vårt genetiska arv att innebära för våra barn och de stora frågorna om livets existens och mening?

Kommer vi att kunna enas om en definition av vad som är liv? Och kommer liv att kunna skapas, och i så fall, får liv skapas? Kommer vi kunna förverkliga människans eviga dröm om att placera in sig själv och allt annat liv i ett större logiskt sammanhang?

Nu om någonsin kommer det att ske.

Framtidsdebattör

Siv Andersson

48 år, professor och institutionschef vid Uppsala Universitet, ledamot av den Svenska Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Kungliga Ingenjörsvetenskaps-

akademien.

Vald till näste president för Europeiska Sällskapet för Evolutionsbiologi (ESEB). Deltog i det svenska team som för 10 år sedan kartlade hela arvsmassan för en bakterie och slutade på 18:e plats i världslistan.

?Det här vill jag gräva ner till framtiden: En modern Noaks ark fullproppad med DNA från representative djur, växter och mikroorganismer och så från människan förstås!