År 2057 är vi på Mars

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-11-07

Johan Marcopoulos, Rymdstyrelsen: Om 50 år finns svaren – om vi verkligen vill

Få områden förknippas så intensivt med framtiden som rymdverksamhet. Uppsändningen av den första satelliten Sputnik, 4 oktober 1957, blev startskottet för en framtid i rymden. Och när astronauten Neil Armstrong klev ur månlandaren The Eagle för 38 år sedan tog människan sina första stapplande steg i rymden.

Rymdverksamhet har på 50 år infriat många framtidsvisioner och dåtidens utopier har istället blivit nutidens triviala vardag. Men om 50 år har betydelsen av forskning och teknisk utveckling i rymden en ännu större inverkan på hur vi lever våra liv i vardagen.

Forskningsprojekt i rymden är väldigt långa, det är inte ovanligt med projekt som löper över 30 år. Därför ligger riktlinjerna redan klara för europeisk rymdforskning fram till år 2025. Europeiska rymdforskare ska bland annat söka svar på hur stjärnor föds och spåra och förstå hur supermassiva svarta hål i galaxkärnor bildas och utvecklas.

År 2057 har kunskapen om livets uppkomst tagit stora steg framåt. Tack vare tusentals mycket små satelliter som på olika sätt samlar mätdata runt månen och olika planeter i vårt solsystem kommer vi att veta om liv uppstått på någon annan planet i vårt solsystem. Men viktigare än så; vi kommer att ha studerat alla närbelägna stjärnor i vår galax och utforskat om de har planeter som liknar vår egen jord och om det finns förutsättningar för liv eller kanske till och med om liv ursprungligen uppstod på någon av dessa idag okända planeter.

Satelliter ger oss en unik överblick av hela jordklotet. Den svenska forskningssatelliten Odin har framgångsrikt studerat de övre lagren av vår atmosfär sedan 2001. År 2057 finns det oändligt många fler satelliter och den kontinuerliga satellitövervakningen liknar ett medicinskt jourövervakningssystem för jorden. Hur länder lever upp till gemensamt fastställda klimatmål övervakas av satelliter. Information om snö, vind och molnighet gör att vi kan optimera lokalisering och drift av förnybara energikällor som vattenkraft, vindkraft, vågkraft och solkraft. Väderprognoser levereras utan tidsfördröjning och omfattar vattentemperaturer och molnbildning. I nästa steg ingår även råvarutillgång, kontroll av informationsflöden, rymdväder och konflikttillstånd i realtidsprognoserna.

Mot slutet av 2020 kommer flera nationer eller grupper av nationer ha egen kompetens och kapacitet att ta sig till månen. Det återstår dock att se om månfärderna kommer att ske i samarbete eller i konkurrens. År 2057 har de första människorna landat på Mars men det är ett projekt som genomförs i samarbete mellan nationer.

Idag följer alla länder den internationella överenskommelsen att inget enskilt land ska göra territoriella anspråk i rymden. Men när det blir ekonomiskt lönsamt att använda naturresurser på månen så kommer det goda samarbetet att prövas och kanske får vi en första utomjordisk internationell konflikt inom de närmaste 50 åren.

Tillträde till rymden är tekniskt komplicerat och dyrt. I väntan på teknologiska genombrott pågår ett paradigmskifte bort från dagens ibland gigantiska projekt på 100-tals miljoner euro till fler, mindre och snabbare projekt. Parallellt pågår en process för att miniatyrisera komponenter och mekaniska system. Utvecklingen kommer att styras av de framsteg som idag görs inom kommersiell rymdturism, där man strävar efter tekniska förenklingar för att hålla priset nere. Billigare rakettransporter kan också revolutionera den civila flygtrafiken och dramatiskt korta den effektiva flygtiden. Mellan Stockholm och New York kommer det att ta ca 30 minuter ifall 50 år gamla idéer om att studsa ovanpå atmosfären förverkligas.

År 2057 kommer vi att ha unika möjligheter till information – om vi verkligen vill det. Framtidens motsvarighet till mobiltelefonen är implanterad i kroppen, utförd i nanoteknologi och kommunicerar med ett nät av högpresterande satelliter med tillgång till all typ av information, alltid, överallt! För många är detta en skrämmande utsikt, men den ökade transparensen ökar medborgarnas medvetenhet och höjer kunskapsnivån i världen.

Rymdtekniken kommer att fortsätta ge vanliga människor ökad livskvalité samtidigt som tekniken är ett instrument för beslutsfattare att ta mer välgrundade och effektivare beslut.

Framtidsdebattör

Johan Marcopoulos

43 år, Solna.

Informationsansvarig Rymdstyrelsen

?Det vill jag gräva ner för framtiden: Ungdomars spännande framtidsvisioner