Genmat räddar Afrika
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-06-20
Waldemar Ingdahl: Biotekniken stoppar svälten och räddar barnen, men EU säger nej
Norman Borlaug, Nobelpristagaren som startade den gröna revolutionen, sa: ”Man talar ofta om södra Afrikas potential. Potentialen finns där, men man kan inte äta potential.”
Produktiviteten i det afrikanska jordbruket har ökat lika mycket som i övriga världen, men den ännu höga befolkningstillväxten ställer högre krav.
Det gäller att förbättra infrastrukturen, minska korruptionen och svinnet, men också öka avkastningen från det jordbruk som 70 procent av befolkningen lever på. Undernäringen är den värsta i världen och hälften av länderna är beroende av mathjälp.
Biotekniken kan hållbart lösa svälten i Afrika, redan 75 procent av de 5,5 miljoner lantbrukare som odlar gengrödor är fattiga bönder i u-länder.
Produktiviteten på de flesta gårdarna begränsas av skadedjur och sjukdomar. Kassavaodlare förlorar ungefär 60 procent av skörden så. Av den så viktiga sötpotatisskörden förloras 80 procent.
Majsmottfjärilen äter 7 procent av världens majsskördar årligen – det är kalorier för att föda 60 miljoner människor. Bananodlingar hotas av svampsjukdomar.
Biotekniken löser problemen med plantor som är motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar.
Genmodifierad majs, som redan odlas i Sydafrika, har ett inbyggt skydd mot majsborraren.
Forskning pågår på bönor och kassava med naturligt skydd mot sjukdomar och skadedjur.
Forskare utvecklar kassava som mer effektivt absorberar spårmineraler och mikronäringsämnen från marken och som innehåller förbättrad kvalitet på sin stärkelse och andra vitaminer och mineraler.
”Gyllene ris” som innehåller mer järn och betakarotin (en föregångare till A-vitamin) skulle kunna finnas på världsmarknaden om något år.
Riset kan hjälpa de mer än 100 miljoner barn i världen som lider av A-vitaminbrist, den främsta orsaken till blindhet, samt 400 miljoner kvinnor i fertil ålder som lider av järnbrist. Järnbrist hos mödrar leder till utvecklingsstörningar, för tidig födsel, missfall och spädbarnsdöd.
Forskning på grödor som producerar vacciner pågår redan, till exempel en banan som innehåller vaccin mot hepatit B och en potatis som immuniserar mot Norwalk-viruset.
Att kunna vaccinera människor med lokalt odlade grödor skulle lösa många av de svåra transport- och distributionsproblemen.
Grödor som effektivt absorberar näringsämnen från marken, hjälper bönderna att producera mer på jord som redan brukas. Växter som kräver mindre plogning kan minska jorderosionen.
Plantor som klarar torka sparar våtmarker och regnskogar från odling.
Det största hotet mot bioteknikens löften stammar från överdriven rädsla. EU håller en hård linje mot all form av genmodifikation inom jordbruket.
Det är ett dolt handelshinder, som drabbar fattiga länder. ”Att förneka desperata, hungriga människor deras framtid genom att förmätet anta vad som är bäst för dem är inte bara paternalistiskt, det är moraliskt fel”, som Nigerias f?d jordbruksminister Hassan Adamu sa.
EU borde istället hjälpa Afrika att introducera genmodifierade grödor genom nätverkande, informerat beslutsfattande och dialog.
Waldemar Ingdahl , vd för tankesmedjan Eudoxa och författare , till boken ”Som egenmäktiga gudar” , om gen- och bioteknik