Mohsen Hakim förringar våld mot kvinnor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-11-28

Replik

Konsulten Mohsen Hakim tycker på Aftonbladet Debatt (27/11 2003) att jag ”ältar hedersmord”. Min kamp för frihet åt flickor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld är enligt Hakim kontraproduktiv. Den har ”starkt bidragit till en försämrad syn på framför allt invandrade muslimer och i synnerhet kurder”, skriver han.

Låt mig först av allt konstatera att Hakim inte är någon jämställdhetskämpe, oavsett om det gäller kvinnor uppväxta i Sverige eller kvinnor med utländsk bakgrund.

”Sahlin kanske tror att Sverige är jämställdhetens och frihetens paradis. I Sverige har flickor friheten att klä sig utmanande och visa trosorna om de så önskar”, skrev han i en debattartikel sommaren 2001.

Visst är objektifieringen av kvinnan ett problem i västerländska samhällen som vårt. Jag ska som jämställdhetsminister arbeta mot vad jag kallar sexualiseringen av det offentliga rummet: den störtflod av tvingande könsroller som når flickor genom media och reklam och som talar om för dem att deras uppgift är att vara sexiga i stället för mänskliga. Men att som Hakim uttala sig nedlåtande om flickor löser knappast problemen.

Nåväl, Hakim klumpar ihop min kamp mot hedersproblematiken med Lars Leijonborgs krav på svenskkunskaper för medborgarskap. Inget kunde vara mer fel. När folkpartiet vill införa särregler för invandrare skapar de en motsättning mellan ”vi” och ”dom”. Svenskarna är ”vi”, invandrarna är ”dom” – och det är svenskarna som ska ställa krav på invandrarna.

Mitt ansvar som integrationsminister, och min kamp mot hedersvåldet, vilar däremot på övertygelsen om varje individs okränkbara rättigheter, oavsett etnicitet. Mänskliga rättigheter ska inte kompromissas om. Alla som bor i Sverige ska ha samma rättigheter att leva fria liv, utan tvång. Svensk integrationspolitik måste ännu tydligare koncentrera sig på individers rättigheter.

Därför är skydd och frihet åt flickor som lever i patriarkala miljöer en av mina hjärtefrågor.

Som jämställdhetsminister har jag ett självklart ansvar att agera mot våld som drabbar kvinnor, oavsett om det drabbar flickor och kvinnor som är födda i Sverige eller i andra länder.

Det stora samhällsproblemet är inte att jag och regeringen kämpar mot hedersproblematiken, utan att alldeles för få människor kämpar mot våld mot kvinnor över huvud taget. De könsdiskriminerande strukturerna, mäns överordning och kvinnors överordning, sitter tyvärr så djupt i vårt samhälle att ingen blir förvånad när kvinnor hotas, misshandlas och mördas. Det ska vi ändra på!

Varken integrations- eller jämställdhetspolitiken handlar bara om kampen mot hedersproblematiken. Diskrimineringen på grund av kön och etnicitet måste bekämpas på betydligt bredare front än så. Men den ena kampen utesluter inte den andra. När debattörer som Mohsen Hakim förringar det helvete som hedersbegreppet innebär för många flickor finns det all anledning att säga ifrån. Varken integrationen eller jämställdheten tjänar på sånt.

Mona Sahlin (Integrations- och jämställdhetsminister)