Svensk vård sämst i Norden – och dyrast
Debattörerna: Tillbakagången som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-01-30
DEBATT. Svensk sjukvård halkar efter övriga Europa. Inte minst gäller det utvecklingen inom Norden, där Sverige nu ligger sist i sjukvårdsrankingen Euro Health Consumer Index 2016 (EHCI), efter Norge, Island, Finland och Danmark.
Av samtliga 35 länder i denna jämförelse intar Sverige 12:e plats (ned från 10:e plats 2015).
EHCI speglar prestationerna i ett land relativt de övriga. Det betyder att de faktiska förhållandena kan förbättras men om resten av Europa avancerar snabbare uttrycks det som en försämrad ranking för det enskilda landet.
I stort sett alla länder visar en stigande trend i EHCI-poängen under de tio år, som mätningen gjorts. Undantagen är främst Sverige och Rumänien.
Sveriges starka sida är behandlingsresultat i topp och ett brett utbud av vård, som är tillgänglig för det stora flertalet. Ett lika kroniskt tillstånd är långa väntetider. Här är Sverige även 2016 sämst i Europa, tillsammans med Irland, Storbritannien och Polen.
Vår undersökning bekräftar de talrika uppgifterna i svenska media om många timmars väntan i sjukhusens akutmottagningar, livshotande dröjsmål för cancervård och halvårslång kö för planerad kirurgi.
Länge var en svensk offentlig ursäkt att "vi kanske inte är bäst på allt men vi är i alla fall kostnadseffektiva!" 2007 låg Sverige på 11:e plats i kostnadsligan. Det uppseendeväckande, som hänt de senaste åren, är att Sverige seglat upp som ett sjukvårdens högkostnadsland!
Sverige delar nu platsen som 4:e dyraste sjukvårdssystem med Nederländerna och Tyskland (Luxemburg, Schweiz och Norge ligger ännu högre), räknat på per capita-kostnaden för sjukvård. Sannolikt har de återkommande statliga insatser i form av "kö- och tillgänglighetsmiljarder" med mera bidragit till att driva upp kostnaderna.
Huruvida svensk sjukvård är rätt eller otillräckligt finansierad får andra svara på. Att det skulle krävas avsevärt mer pengar i Sverige än till exempel Frankrike, Finland eller Storbritannien är svårt att förstå.
I en europeisk jämförelse faller Sverige tillbaka ytterligare när vi beräknar kostnadseffektivitet, det vill säga vad sjukvården åstadkommer i relation till använda pengar. Av 35 jämförda länder ger den svenska sjukvården "valuta för pengarna" värd en 25:e plats, efter inte bara övriga nordväst-Europa utan även länder såsom Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Portugal och de tre baltiska staterna.
Enstaka platser och detaljer i detta slags pågående jämförelse kan alltid diskuteras. Det allvarligaste är dels den långsiktiga trenden, dels att insatserna hittills att bryta utvecklingen tycks verkningslösa. Att kasta pengar på problemet duger sällan. Ökad mångfald i vårdproduktionen tycks ännu inte ökat kostnadseffektiviteten. Olika "satsningar" har inte minskat de höga kostnaderna för inkompetent hantering av vårdens medarbetare.
Sveriges tillbakagång som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om radikalare åtgärder: är landstingen verkligen lämpade att svara för morgondagens sjukvård? Fyller politiker någon meningsfull funktion i sjukvårdsproduktionen? Är avsaknaden av nationell ledning för vården möjligtvis en förklaring till det svaga reformgenomslaget?
Något att fundera på innan Sverige är förbisprunget av Tjeckien, Portugal och Estland...
Johan Hjertqvist
Arne Björnberg
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.