Vi ville ha magi – och fick det

Olivia Svenson

Olivia Svenson: De starka känslorna avbytte varandra vid bröllopet

Jag chockades svårt i går kväll.

De kungliga känslorna måste ha legat och peppat varandra ett bra tag, säg ett par hundra år, i en skorptorr malpåse i någon garderob någonstans.

För sedan exploderade ketchupflaskan – på bästa sändningstid.

Vi ville ha magi. Vi fick magi.

När kungen lossade på sina strama hängslen och lämnade en ros till Silvia.

När Olle Westling talade om lingonskogen och njurtransplantationen.

När Daniel ömsint och utan manus berättade om de trettio kärleksbreven.

När Victoria oavbrutet fick skopa blanka tårar ur ögonvrån.

När Hollywoodhånglen avlöste varandra.

Jag har fortfarande inte hämtat mig.

Nej, man kan inte jämföra fester. Man kan inte förvänta sig spännande häng i köket, rödvinsfläckar i soffan och spontana tal från ett kungligt kalas. Speciellt när man inte är inbjuden.

Och man kan bli lite lätt seg i roten när man sett den trehundrade blanka klänningen frasa förbi kameran. Börja blanda ihop Liechtensteins prinsar med Belgiens. Vid tolvtiden i går kväll började jag se i kors till bilderna av en rödkindad Maud Olofsson.

Sedan kom valsen, som glasyr på den välgräddade tårta de precis petat i sig.

Daniel och Victoria dansade som värsta filmstjärneparet.

Inte ett felsteg, inte en tvekan. Och det hela förstås avslutat med en innerlig kyss.

Kungen svängde runt Ewa Westling, Silvia gled över golvet med Olle.

Då var jag glad att dagen var över.

Jag klarar inte av fler kungliga känslor nu. Måste vänja mig vid detta blottande. Vid det faktum att Victoria är en sådan romantisk liten prinsessa där inne under helylleperuken. Vid tanken på att jag har fått buffé­frossa i ett bröllop mellan två personer jag inte ens känner.

I dag är det dags att ta på sig de vanliga glasögonen och se saker i ett lite mindre skimrande ljus.

Det var inte årets fest.

Jag var inte ens bjuden.

Men den lilla strimman av magi som malde sin väg genom tv-rutan var värd en kväll hemma i den rödvinsfläckade soffan.